Näringsliv och arbetsmarknad i Malmö
Region Skåne, Enheten för samhällsanalys
2025-07-10
Förord
Region Skåne har sedan år 2000 det regionala utvecklingsansvaret i Skåne. I mandatet ingår att i samverkan med andra aktörer verka för att öka antalet sysselsatta i regionen och främja en hållbar tillväxt. Kunskapsspridning är en viktig del av uppdraget. Region Skånes enhet för samhällsanalys har därför gjort en rapport om befolkning, utbildningsstruktur, arbetsmarknad och strukturomvandling för varje kommun i Skåne. Avsikten är att kommunerna ska kunna jämföra sig med Skåne som helhet och med riket vad det gäller viktiga utvecklingsförutsättningar.
1 Inledning
De senaste decennierna har präglats av en kraftig strukturomvandling såväl i regionen som i riket som helhet. Två kriser har utlöst kraftiga omvälvningar av näringsliv och arbetsmarknad. Den första krisen 1990-93 innebar en kraftig nedgång av sysselsättningen i alla delar av riket. Först slog krisen framför allt mot den konkurrensutsatta tillverkningsindustrin. Därefter kom kraftiga neddragningar av den offentliga sektorn som ett resultat av de betydande underskott i de offentliga finanserna som krisen orsakat.
Först 1997/98 började sysselsättningen påtagligt att återhämtas, vilket berodde på att både den privata och den offentliga sysselsättningen började stiga samtidigt. Krisen medförde en kraftigt ökad produktivitet inom industrin, vilket medförde ett minskat personalbehov. Den ökade produktiviteten var en följd av att den ökade kostnadspressen tvingade fram rationaliseringar, samtidigt som lågproduktiva industriföretag slogs ut. Samtidigt växte företagstjänsterna kraftigt, vilket delvis var en följd av att verksamheter outsourcades från industrin. Även om bortfallet av industrisysselsättningen till stora delar kompenserades av tillväxten inom tjänstenäringarna så hade de växande branscherna inom tjänstesektorn andra lokaliseringskrav än de industribranscher de ersatte. Större urbana centra växte kraftigt, medan många mindre orter drabbades hårt av industrisysselsättningens tillbakagång.
Nittiotalskrisen blev även startskottet för en kraftig utbyggnad av högskolan, vilken lett till en radikal höjning av befolkningens utbildningsnivå.
Kommuner inom pendlingsavstånd till större centra har ofta kunnat kompensera en minskande sysselsättning i kommunen med ökande utpendling, men kommuner långt ifrån större städer har oftast haft en svag utveckling av antalet sysselsatta.
Perioden från slutet av 90-talet till 2008 präglades av återhämtning och tillväxt, med såväl växande sysselsättning som befolkning. Hösten 2008 inträffade Finanskrisen, vilken ledde till en kraftig nedgång av sysselsättningen under 2009. Jämfört med 90-talskrisen gav Finanskrisen trots allt relativt små effekter på sysselsättningen, men ledde till en mycket kraftig nedgång av BNP. Den totala sysselsättningen och BNP återhämtade sig snabbt, men det var främst tjänstesektorn som stod för tillväxten, medan antalet sysselsatta inom tillverkningsindustrin fortsatt att minska.
Sedan 2020 präglas ekonomin och arbetsmarknaden av dels covid-19-pandemin och därefter Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Efter pandemin skedde en kraftig återhämtning på arbetsmarknaden, vilken dock vändes i en stagnation och liten nedgång de senaste åren. Sysselsättningsgraden befinner sig dock fortfarande på historiskt hög nivå i riket.
2 Befolkningsutveckling
Den demografiska utvecklingen är av avgörande betydelse. Den påverkar kompetensförsörjningen, hemmamarknadens storlek och efterfrågan på offentlig och privat service. Flertalet kommuner i Skåne har vuxit de senaste åren, oftast till stor del beroende på en stor inflyttning från utlandet. Befolkningen i Malmö ökade under perioden 2000-2024 med 106 065 personer (40,9 %) till 365 644 personer.
Sverige har under lång tid varit ett invandrarland. Under efterkrigsperioden bemannades den växande industrin av bland annat finnar och personer från sydeuropa. Byggandet av öresundsbron och höga bopriser i Danmark ledde till en inflyttning av danskar till Skåne under 00-talet. Sedan 90-talet och framåt har Sverige även haft en hög invandring av först personer från det sönderfallande Jugoslavien och därefter från mellanöstern och nordafrika.
År 2024 var 2,9 procent av befolkningen i Malmö (10 234 personer) födda i övriga Norden, 13,6 procent (48 626 personer) var födda i övriga Europa och 19,1 procent (68 263 personer) var födda utanför Europa.
Mellan 2002 och 2024 förändrades antalet invånare i Malmö vilka var födda i övriga Norden med 38,1 procent (2 822 personer), antalet invånare födda i övriga Europa med 47,6 procent (15 679 personer) och antalet invånare födda i övriga världen med 183,0 procent (44 146 personer).
År 2024 fanns den högsta andelen utrikesfödda invånare i Malmö där andelen uppgick till 36,0 procent (131 764 personer) och Burlöv med 35,2 % (7 080 personer).
Den lägsta andelen utrikesfödda invånare fanns i Vellinge där andelen uppgick till 9,7 procent (3 687 personer) och Lomma med 10,6 % (2 628 personer).
År 2022 fanns den högsta andelen invånare födda utanför Europa i Malmö där andelen uppgick till 19,1 procent (68 263 personer) och Burlöv med 15,6 % (3 096 personer).
Den lägsta andelen invånare födda utanför Europa fanns i Vellinge där andelen uppgick till 2,9 procent (1 095 personer) och Sjöbo med 3,2 % (625 personer).
Den del av befolkningen som är född i Sverige blir allt äldre, vilket innebär att försörjningsbördan stiger. Samma sak gäller även den del av befolkningen som är född i övriga norden. Inom den gruppen skedde en stor del av invandringen under industrialismens höjdpunkt på 50-, 60- och 70-talen, vilket innebär att de som är födda i övriga norden ofta är relativ åldersstigna. Den kraftiga nedgången av bostadspriserna på den danska bostadsmarknaden år 2007 har även inneburit ett negativt flyttnetto mot Danmark, vilket till stor del består av återflyttande danskar. Invånarna födda utanför norden har tyngdpunkten i yngre förvärvsarbetande åldersgrupper, vilket innebär att de delvis kan kompensera för den åldrande svenskfödda befolkningen. Utmaningen här ligger i att höja sysselsättningsgraden för den utlandsfödda delen av befolkningen.
3 Bostäder
Tillgång till bostäder är en avgörande faktor för befolkningens välfärd och företagens kompetensförsörjning. I Skåne råder det brist på bostäder i samtliga kommuner enligt Boverkets årliga kommunenkät.
3.1 Bostadsbestånd
År 2023 fanns det totalt 180 922 bostäder i Malmö. Av dessa stod hyresrätter för 47,0 procent av beståndet, följt av bostadsrätter (39,6 %) och äganderätter (13,4 %). Diagrammet nedan visar hur lägenheterna fördelar sig efter husttyp (notera att “lägenheter” avser bostader både i småhus och flerbostadshus).
Bostadsbeståndets fördelning mellan hyresrätter, bostadsrätter och äganderätter framgår av diagrammet nedan.
Diagrammet nedan visar hur lägenheterna fördelas mellan olika bostadsstorlekar.
3.2 Nyproduktion
Efter en kraftig nedgång av byggandet på 90-talet har byggande i landet ökat kraftigt de senaste åren. År 2023 färdigställdes 3 200 lägenheter i Malmö. I genomsnitt har 2 413 lägenheter färdigställts årligen under den senaste tioårsperioden. Av dessa var 54,9 procent hyresrätter, 40,8 procent bostadsrätter och 4,4 procent äganderätter. Av diagrammen nedan framgår hur nyproduktionen varierat sedan början av 1990-talet.
4 Sysselsättning
En av de absolut viktigaste faktorerna för utveckling av välfärden är att befolkningen är i arbete. Ett vanligt mått på detta är sysselsättningsgraden, vilken här definieras som antalet sysselsatta i åldern 20-64 år dividerat med befolkningen i samma ålder. Som framgår av diagrammen nedan föll sysselsättningsgraden mycket kraftigt i början av 1990-talet som en följd av den djupa krisen som Sverige gick in i mellan 1990-93 för att därefter stiga, men återigen falla under Finanskrisen 2009. Sedan 2020 har först covid-19-pandemin och därefter kriget i Ukraina påverat arbetsmarknaden. Efter pandemin skedde en kraftig tillväxt av sysselsättningen i landet. Därefter kom en avmattning och viss nedgång i sysselsättningen. Sysselsättningsgraden i riket ligger dock kvar på historiskt höga nivåer.
Det kan finnas flera skäl till att sysselsättningsgraden är låg eller sjunker. Om befolkningen växer snabbare än sysselsättningen kan det resultera i en sjunkande sysselsättningsgrad. Om sysselsättningen minskar, men befolkningen minskar ännu snabbare resulterar det tvärtom i en ökande sysselsättningsgrad, vilket är fallet för vissa län i norra Sverige.
Både antalet sysselsatta och befolkningen i förvärvsarbetande ålder i Malmö har ökat sedan periodens början, men eftersom befolkningen har stigit snabbare än sysselsättningen så har sysselsättningsgraden minskat
Den högsta andelen sysselsatta år 2023 hade Svedala (87,9 procent) och Staffanstorp (87,2 procent).
Den lägsta andelen sysselsatta fanns i Lund (70,2 procent) och Perstorp (72,8 procent).
Mellan år 2005 och 2023 skedde den högsta procentuella sysselsättningstillväxten i åldersgruppen 20-64 år i Malmö med 50,2 procent (55 995 sysselsatta) och Burlöv med 35,0 % (2 267). Den lägsta sysselsättningstillväxten skedde i Simrishamn med -8,3 procent (-648 sysselsatta) och Östra Göinge med -3,7 % (-228).
Kartan ovan mäter sysselsättningsförändringen för befolkningen efter vilken kommun de bor i (den så kallade “nattbefolkningen”. Kartan nedan mäter istället sysselsättningstillväxten efter vilken kommun befolkningen arbetar i (“dagbefolkning”). En generell effekt av Finanskrisen 2008/09 har varit att sysselsättningen minskade i kommuner som präglades av en stor andel tillverkningsindustri eller perifert läge i förhållande till större städer, medan sysselsättningsökningen som som skett sedan Finanskrisen framför allt har skett i storstäder och andra större städer med mera gynnsamma lokaliseringsförutsättningar för branscher inom tjänstesektorn.
Mellan år 2005 och 2023 skedde den högsta procentuella tillväxten av sysselsatta efter arbetsställekommun i Malmö med 48,1 procent (64 642 sysselsatta) och Staffanstorp med 46,6 % (2 286).
Den lägsta sysselsättningstillväxten hade Östra Göinge med -18,9 procent (-945 sysselsatta) och Örkelljunga med -11,8 % (-453).
En förändring av antalet sysselsatta boende i kommunen behöver inte innebära en förändring av sysselsättningsgraden. Om sysselsättningen minskar kan det till exempel även ske en minskning av befolkningen i förvärvsarbetande ålder, vilket kan leda till en oförändrad och ibland till och med stigande sysselsättningsgrad. Även ett ökat antal sysselsatta i kombination med en stigande befolkning i förvärvsarbetande ålder kan leda till en oförändrad andel sysselsatta. Kartan nedan visar förändringen av sysselsättningsgraden i procentenheter.
Den bästa utvecklingen av sysselsättningsgraden mellan 2005 till 2023 hade Landskrona, med en förändring på 10,5 procentenheter.
Om avsikten är att mäta hur en eller flera kommuner presterat är det inte självklart att det lämpligaste är att jämföra med utvecklingen i riket som helhet. Det finns stora skillnader mellan rikets kommuner som beror på omständigheter som är omöjliga att påverka. Sådana faktorer kan handla om avstånd till storstäder, om kommunen ligger i en glesbygdsregion m.m. Andra faktorer är påverkbara, men endast på lång sikt. Exempel på sådana trögrörliga faktorer är kommunens branschsammansättning och transportinfrastruktur, vilka visserligen går att påverka, men endast i mindre utsträckning på kort sikt.
Sveriges kommuner och landsting (SKL) har tagit fram en kommungruppsindelning som baseras på att alla kommuner i riket redovisas i nio olika grupper som ska möjliggöra jämförelser mellan kommuner med någorlunda jämförbara förutsättningar. Gruppen “Storstäder” innehåller till exempel rikets tre storstadskommuner. Om avsikten är att studera till exempel Malmös sysselsättningsutveckling kan det ofta vara rimligare att jämföra med tillväxten i Stockholm och Göteborg än med ett riksgenomsnitt som baseras på alla kommuner i riket, inklusive glesbygdskommuner med helt andra tillväxtförutsättningar. Diagrammet nedan visar sysselsättningstillväxten per kommun efter arbetsställets belägenhet (s k “dagbefolkning”), fördelat på SKL:s kommungrupper. Kommunerna i Skåne är färgade efter vilken regiondel de tillhör och har försetts med namn. Kommuner utanför regionen redovisas som mindre svarta punkter.
Malmö tillhör kommungruppen “Storstäder”. Sysselsättningstillväxten i Malmö under den studerade perioden låg på plats 1 av 3 i kommungruppen och på plats 7 bland alla Sveriges kommuner.
5 Sysselsättning per bransch
Sysselsättningsutvecklingen i riket och regionen har kännetecknats av att antalet sysselsatta inom tillverkningsindustri minskar, medan antalet sysselsatta inom företagstjänster, hotell- och restaurang och handel ökar.
De branscher som sysselsatte flest personer i Malmö år 2023 var “företag inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik; företag inom uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster” med 35 710 sysselsatta, “enheter för vård och omsorg, socialtjänst” med 28 956 sysselsatta och “handel; serviceverkstäder för motorfordon och motorcyklar”, som sysselsatte 26 029 personer.
| Bransch | Sysselsatta i Malmö 2023 | Sys.andel (%) | Sys.andel Riket (%) |
|---|---|---|---|
| företag inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik; företag inom uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster | 35 710 | 16,9 | 12,7 |
| enheter för vård och omsorg, socialtjänst | 28 956 | 13,7 | 15,8 |
| handel; serviceverkstäder för motorfordon och motorcyklar | 26 029 | 12,3 | 11,5 |
| utbildningsväsendet | 18 845 | 8,9 | 10,4 |
| informations- och kommunikationsföretag | 16 214 | 7,7 | 4,7 |
| civila myndigheter och försvaret | 15 471 | 7,3 | 6,5 |
| byggindustri | 12 727 | 6,0 | 7,2 |
| tillverkningsindustri; gruvor och mineralutvinningsindustri | 10 798 | 5,1 | 10,6 |
| enheter för kultur, nöje och fritid; andra serviceföretag m.m. | 10 762 | 5,1 | 4,5 |
| transport- och magasineringsföretag | 10 541 | 5,0 | 4,4 |
| hotell och restauranger | 8 796 | 4,2 | 3,7 |
| kreditinstitut och försäkringsbolag m.m. | 5 278 | 2,5 | 2,1 |
| fastighetsbolag och fastighetsförvaltare | 4 839 | 2,3 | 1,7 |
| uppgift saknas | 3 890 | 1,8 | 1,3 |
| företag inom energi och miljö | 2 615 | 1,2 | 1,1 |
| företag inom jordbruk, skogsbruk och fiske | 266 | 0,1 | 1,7 |
| totalt | 211 737 | 100,1 | 99,9 |
| Källa: SCB (RAMS) | |||
6 Pendling
Rörligheten på arbetsmarknaden tenderar att öka över tid och de funktionella arbetsmarknaderna blir allt större. Detta är till stor del en följd av allt effektivare transportsystem, men också av en tydligare specialisering inom arbetslivet där sannolikheten för att hitta ett passande arbete i närheten av bostaden minskar. Även stigande bostadspriser leder till utträngningseffekter där invånarna får söka bostäder långt bort från de större städerna där de dynamiska arbetsmarknaderna finns.
Notera att pendlingsuppgifterna till andra nordiska länder är inte följer samma definition som pendlingen till kommuner i Sverige. Eftersom vi inte vet vilken månad inkomsterna har infallit redovisas alla som haft en inkomst i annat nordiskt land som pendlare.
6.1 Inpendling
Det största antalet inpendlare till Malmö år 2023 pendlade in från Lund där antalet pendlare uppgick till 13 003 (+36,4 % sedan år 2011) följt av Vellinge med 7 990 (+11,3 %), Trelleborg med 6 801 (+30,2 %) och Svedala där antalet pendlare uppgick till 5 383 (+17,3 %).
| Bostadskommun | Pendlare 2023 | Förändr. 2011 till 2023 | Tillv. (%) |
|---|---|---|---|
| Lund | 13 003 | 3 473 | 36,4 |
| Vellinge | 7 990 | 814 | 11,3 |
| Trelleborg | 6 801 | 1 578 | 30,2 |
| Svedala | 5 383 | 792 | 17,3 |
| Staffanstorp | 4 743 | 1 412 | 42,4 |
| Helsingborg | 4 588 | 1 917 | 71,8 |
| Lomma | 4 153 | 708 | 20,6 |
| Burlöv | 4 152 | 1 059 | 34,2 |
| Kävlinge | 3 956 | 772 | 24,2 |
| Eslöv | 2 907 | 898 | 44,7 |
| Landskrona | 2 552 | 1 092 | 74,8 |
| Skurup | 2 234 | 307 | 15,9 |
| Ystad | 1 803 | 243 | 15,6 |
| Stockholm | 1 345 | 604 | 81,5 |
| Kristianstad | 1 308 | 325 | 33,1 |
| Övriga | 15 569 | 4 623 | 42,2 |
| Totalt | 82 487 | 20 617 | 33,3 |
| Källa: SCB (RAMS) | |||
6.2 Utpendling
Det största antalet utpendlare från Malmö år 2023 pendlade ut till Lund där antalet pendlare uppgick till 13 273 (+40,9 % sedan år 2011) följt av Annat nordiskt land med 10 755 (+NA %), Burlöv med 3 486 (+34,4 %) och Stockholm där antalet pendlare uppgick till 3 321 (+97,6 %).
| Arbetsställekommun | Pendlare 2023 | Förändr. 2011 till 2023 | Tillv. (%) |
|---|---|---|---|
| Lund | 13 273 | 3 854 | 40,9 |
| Annat nordiskt land | 10 755 | ||
| Burlöv | 3 486 | 892 | 34,4 |
| Stockholm | 3 321 | 1 640 | 97,6 |
| Helsingborg | 2 228 | 866 | 63,6 |
| Vellinge | 1 972 | 411 | 26,3 |
| Svedala | 1 624 | 298 | 22,5 |
| Trelleborg | 1 559 | 300 | 23,8 |
| Staffanstorp | 1 383 | 474 | 52,1 |
| Lomma | 1 174 | 420 | 55,7 |
| Göteborg | 819 | 370 | 82,4 |
| Landskrona | 816 | 368 | 82,1 |
| Kävlinge | 728 | 293 | 67,4 |
| Eslöv | 663 | 170 | 34,5 |
| Ystad | 605 | 143 | 31,0 |
| Övriga | 6 532 | -5 394 | -45,2 |
| Totalt | 50 938 | 15 860 | 45,2 |
| Källa: SCB (RAMS/BAS) | |||
- Notera att för utpendling till annat nordiskt land gäller en annan definition än för övriga pendlare. Här räknas alla som haft en inkomst i annat nordiskt land, oavsett storlek på inkomsten eller vilken månad den inträffat.
7 Företagande
7.1 Nyföretagande
Nivån på nyföretagandet i regionen ligger vanligtvis högt. Skåne brukar ha det tredje högsta nyföretagandet i landet i förhållande till befolkningens storlek, men det kan variera något mellan åren. År 2016 hade Skåne dock ett nyföretagande som låg något under riksgenomsnittet, men på sjätte plats bland Sveriges län, vilket förklaras med att Stockholms höga nyföretagande drar upp riksgenomsnittet. 2017 sjönk nyföretagandet i Skåne, men nivån var något högre än i riket. En tänkbar förklaring är att den starka konjunkturen låg bakom det låga nyföretagandet. Den starka utveckling på arbetsmarknaden gjorde det enklare att hitta arbete som anställd, vilket pressar ner nyföretagandet.2024 vände dock utvecklingen upp, vilket kan vara en följd av att konjunkturen vände nedåt.
År 2024 uppgick antalet nya företag per 1000 invånare mellan 16-64 år i Malmö till 12,6 vilket kan jämföras med 11,1 företag i Skåne och 10,9 företag i riket.
Nyföretagandet är ofta högst i de större städerna samt i relativt välbärgade kommuner i nära anslutning till de större städerna.
Kommuner utanför de större städernas influensområde, ofta av bruksortskaraktär tenderar att ha lågt nyföretagande. Nyföretagandet är starkt kopplat till utbildning och inkomster.
Det bör dock noteras att de företag som bildas i och runt de större städerna i högre utsträckning än i mera perifera kommuner är sidoverksamheter, medan de företag som drivs på landsbygden ofta utgör företagarens huvudsakliga inkomstkälla.
År 2024 fanns det högsta antalet nystartade företag per 1000 invånare mellan 16-64 år i Båstad med 15,9 företag (134 företag) och Simrishamn med 14,3 (135 företag).
Det lägsta antalet nystartade företag per 1000 invånare fanns i Östra Göinge med 6,8 företag (55 företag) och Staffanstorp med 9,0 (145 företag).
7.2 Aktiva företagare
En stor andel av alla företag startas inte med avsikten att de ska bli företagarens primära inkomstkälla. Många sysselsatta blir så kallade “kombinatörer”, dvs. personer som har sin primära inkomst som anställda, men driver ett företag som sidoverksamhet, ofta som enskild firma. Många företag, inte minst i storstadsområdena drivs av kombinatörer. Men om vi studerar hur stor andel av de sysselsatta som driver företag som sin primära inkomstkälla så är det oftast landsbygdskommunerna som har höga andelar företagare. Nedanstående diagram redovisar andelen sysselsatta mellan 20-64 år som har sin huvudinkomst som sysselsatta som företagare eller som anställda i egenägt aktiebolag. När ordet företagare används i detta avsnitt avses endast sysselsatta som har sin huvudsakliga inkomst som företagare. Uppgifterna avser nattbefolkningen, dvs statistiken görs utifrån var de sysselsatta bor och inte var de har sin arbetsplats.
Av de sysselsatta invånarna i Malmö hade år 2023 5,5% (4 574 personer) av kvinnorna sin huvudsakliga inkomst som företagare. Motsvarande andel för män var 10,6% (9 102). Totalt hade 8,1% (13 675) sin huvudsakliga inkomst som företagare.
Av de utlandsfödda sysselsatta invånarna i Malmö hade år 2023 7,9% (5 180 personer) sin huvudsakliga inkomst som företagare. Bland sysselsatta födda i Sverige var motsvarande andel 8,2% (8 483 personer) företagare.
Mellan 2008 och 2023 minskade andelen företagare av de sysselsatta med 2,2 procent. I absoluta tal ökade antalet med 4 238 personer.
Den högsta andelen företagare bland de sysselsatta fanns i Simrishamn där andelen uppgick till 17,9 % (1 307 invånare). Därefter följde Båstad med 16,6 % (1 079 invånare). Lägst andel företagare fanns i Burlöv där andelen uppgick till 7,4 % (654 invånare). Därefter följde Bromölla med 7,4 % (398 invånare).
I Malmö fanns år 2022 totalt 14 390 sysselsatta mellan 20-64 år som hade sin huvudsakliga inkomst som företagare. Dessa utgjorde 7.3 procent av alla sysselsatta. 32.8 procent av alla aktiva företagare var kvinnor och 67.2 procent var män.
Den största andelen företagare fanns i Vellinge där andelen företagare av de sysselsatta mellan 20-64 år uppgick till 22,7 procent. Därefter följde Sjöbo med 20,1 procent, Simrishamn med 19,9 procent, Hörby med 18,5 procent och Höör där andelen var 17,7 procent.
7.3 Största arbetsgivare
Sysselsättningsstatistik per bransch ger en övergripande bild av strukturomvandlingen. Ett intressant komplement är att redovisa de största arbetsgivarna i kommunen, vilket kan ge en mera konkret bild av hur näringslivet ser ut. Det finns dock en del problem med att redovisa statistik på arbetsgivarnivå. De senaste decennier har många företag valt att avknoppa verksamheter i egna bolag, vilka samlas i en koncern. En stor koncern som till exempel TetraPak i Lund, kan bestå av nästan ett dussin företag med lokalisering i kommunen. Eftersom redovisningen av de största arbetsgivarna baseras på företag och inte på koncern, kan redovisningen därför bli svårtolkad. När de största arbetsgivarna jämförs över tid är det viktigt att tänka på att företag kan byta namn eller slås samman. Att en arbetsgivare försvinner behöver inte innebära att verksamheten lagts ned.
Tabellen nedan redovisar de största arbetsgivarna oavsett om de är offentliga eller privata. I nästan alla kommuner domineras sysselsättningen av sysselsatta inom kommunal offentlig verksamhet eller inom Region Skåne.
| Största arbetsgivare 2005 | Anställda | Största arbetsgivare 2023 | Anställda |
|---|---|---|---|
| MALMÖ KOMMUN | 21 575 | MALMÖ KOMMUN | 23 525 |
| SKÅNE LÄNS LANDSTING | 8 375 | REGION SKÅNE | 9 425 |
| SKANSKA SVERIGE AB | 2 575 | POLISMYNDIGHETEN | 2 675 |
| POSTEN AB | 1 625 | MALMÖ UNIVERSITET | 1 875 |
| ISS FACILITY SERVICES AB | 1 475 | Trygg-Hansa Försäkring filial | 1 275 |
| MALMÖ HÖGSKOLA | 1 325 | Pågen Färskbröd AB | 1 175 |
| RIKSPOLISSTYRELSEN | 1 125 | PostNord Sverige AB | 1 075 |
| PÅGEN AB | 975 | KRIMINALVÅRDEN | 1 025 |
| SAMHALL AB | 825 | SAMHALL AB | 1 025 |
| TELIASONERA SVERIGE AB | 625 | ARBETSFÖRMEDLINGEN | 925 |
| SJ AB | 575 | Ingka Services AB | 925 |
| APOTEKET AB (PUBL) | 525 | Nobina Sverige AB | 925 |
| ATTENDO CARE AB | 525 | Trafikverket | 925 |
| SYDSVENSKA DAGBLADETS AB | 525 | SKATTEVERKET | 875 |
| SKATTEVERKET | 475 | Ubisoft Entertainment Sweden AB | 875 |
| Källa: Svenskt Näringsliv (www.foretagsklimat.se) | |||
I tabellen nedan särredovisas enbart de 15 största privata arbetsgivare. Notera att till de privata arbetsgivarna räknas även offentligägda bolag.
| Största priv. arbetsgivare 2005 | Anställda | Största priv. arbetsgivare 2023 | Anställda |
|---|---|---|---|
| SKANSKA SVERIGE AB | 2 575 | Trygg-Hansa Försäkring filial | 1 275 |
| POSTEN AB | 1 625 | Pågen Färskbröd AB | 1 175 |
| ISS FACILITY SERVICES AB | 1 475 | Ingka Services AB | 925 |
| PÅGEN AB | 975 | Nobina Sverige AB | 925 |
| SAMHALL AB | 825 | Ubisoft Entertainment Sweden AB | 875 |
| TELIASONERA SVERIGE AB | 625 | SPRÅKSERVICE SVERIGE AB | 825 |
| SJ AB | 575 | Skanska Sverige AB | 775 |
| APOTEKET AB (PUBL) | 525 | Transdev Sverige AB | 775 |
| ATTENDO CARE AB | 525 | IKEA IT AB | 675 |
| SYDSVENSKA DAGBLADETS AB | 525 | VR Sverige AB | 675 |
| ATRIA LITHELLS AB | 475 | Malmö pastorat | 625 |
| COOP SVERIGE AB | 475 | Manpower Aktiebolag | 575 |
| MANPOWER AB | 475 | NORDSTRÖM ASSISTANS AB | 575 |
| SCHENKER AB | 425 | Saab Kockums Aktiebolag | 575 |
| PRAKTIKERTJÄNST AB | 375 | SWECO Sverige AB | 575 |
| Källa: Svenskt Näringsliv (www.foretagsklimat.se) | |||
7.4 Utlandsägda arbetsställen
Flertalet kommuner arbetar med att främja utlandsinvesteringar, vilket gör det intressant att studera antalet utlandsägda arbetsställen i kommunen. Utlandsägade tillför kapital och ger ofta tillgång till globala utvecklingsresurser och försäljningskanaler. Samtidigt kan utlandsägande även innebär en ökad sårbarhet och mindre lokalt engagemang från företagsledningen.
År 2023 fanns 4 659 utlandsägda arbetsställen i Skåne, varav 2 320 i Malmö.
Flest antal utlandsägda arbetsställen i Malmö var ägda av Norge och Luxemburg
Antalet arbetsställen fördelade på ägarland och antalet anställda framgår av tabellen nedan. Ibland kan “Sverige” stå som största ägarland, vilket beror på att majoriteten av företaget ägs från utlandet, men det största enskilda ägarlandet är Sverige.
| Land | 0 Anst | 1-9 Anst | 10-50 Anst | 51-100 Anst | 101-500 Anst | 500- Anst | Totalt |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Norge | 388 | 161 | 55 | 12 | 3 | 0 | 619 |
| Luxemburg | 221 | 47 | 24 | 7 | 5 | 2 | 306 |
| Danmark | 108 | 115 | 57 | 7 | 9 | 0 | 296 |
| Tyskland | 111 | 74 | 77 | 18 | 8 | 0 | 288 |
| Nederländerna | 28 | 46 | 33 | 6 | 8 | 4 | 125 |
| Övriga | 24 | 45 | 32 | 7 | 6 | 0 | 114 |
| Finland | 16 | 49 | 33 | 4 | 5 | 1 | 108 |
| Storbritannien | 26 | 47 | 26 | 4 | 4 | 0 | 107 |
| USA | 20 | 34 | 30 | 9 | 2 | 1 | 96 |
| Frankrike | 6 | 33 | 35 | 9 | 5 | 2 | 90 |
| Schweiz | 5 | 23 | 26 | 6 | 3 | 0 | 63 |
| Cypern | 26 | 12 | 3 | 0 | 0 | 0 | 41 |
| Österrike | 3 | 9 | 7 | 1 | 0 | 0 | 20 |
| Japan | 0 | 5 | 8 | 3 | 0 | 0 | 16 |
| Spanien | 1 | 5 | 8 | 1 | 1 | 0 | 16 |
| Kanada | 0 | 8 | 4 | 1 | 1 | 1 | 15 |
| Totalt | 983 | 713 | 458 | 95 | 60 | 11 | 2 320 |
| Källa: SCB (Företagsregistret) | |||||||
Ofta skiljer sig branschsammansättningen bland de utlandsägda arbetsställena från de arbetsställen som har en svensk ägare. Framför allt dominerar handel betydligt mera bland de utlandsägda företagen. Branschstrukturen bland de utlandsägda arbetsställena i Malmö framgår av tabellen nedan.
| Bransch | 0 | 1-9 | 10-50 | 51-100 | 101-500 | 500- | Totalt |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Annan serviceverksamhet | 0 | 8 | 7 | 1 | 0 | 0 | 16 |
| Byggverksamhet | 17 | 13 | 21 | 6 | 1 | 0 | 58 |
| Fastighetsverksamhet | 416 | 89 | 12 | 1 | 0 | 0 | 518 |
| Finans- och försäkringsverksamhet | 153 | 9 | 3 | 1 | 0 | 1 | 167 |
| Försörjning av el, gas, värme och kyla | 54 | 5 | 11 | 4 | 1 | 0 | 75 |
| Handel; reparation av motorfordon och motorcykla | 45 | 340 | 176 | 20 | 12 | 1 | 594 |
| Hotell- och restaurangverksamhet | 5 | 10 | 17 | 1 | 1 | 0 | 34 |
| Informations- och kommunikationsverksamhet | 17 | 40 | 48 | 17 | 15 | 3 | 140 |
| Jordbruk, skogsbruk och fiske | 1 | 1 | 0 | 0 | 0 | 0 | 2 |
| Kultur, nöje och fritid | 1 | 11 | 5 | 0 | 0 | 0 | 17 |
| Tillverkning | 10 | 17 | 24 | 15 | 12 | 0 | 78 |
| Transport och magasinering | 10 | 29 | 27 | 4 | 2 | 4 | 76 |
| Utbildning | 1 | 2 | 6 | 0 | 0 | 0 | 9 |
| Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och a | 15 | 47 | 25 | 11 | 5 | 1 | 104 |
| Vattenförsörjning; avloppsrening, avfallshanteri | 2 | 2 | 1 | 0 | 1 | 0 | 6 |
| Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och | 58 | 80 | 47 | 12 | 10 | 1 | 208 |
| Vård och omsorg; sociala tjänster | 2 | 10 | 28 | 2 | 0 | 0 | 42 |
| änd Okänd bransch | 176 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 176 |
| Totalt | 983 | 713 | 458 | 95 | 60 | 11 | 2 320 |
| Källa: SCB (Företagsregistret) | |||||||
I nedanstående tabell redovisas de största utlandsägda arbetsställena fördelade på storleksklass och ägarland. Notera att samma företag kan ha mer än ett arbetsställe i kommunen.
| Företag | Anställda | Största ägarland |
|---|---|---|
| Ingka Services AB | 500- Anst | Nederländerna |
| IKEA Svenska Försäljnings Aktiebolag | 500- Anst | Nederländerna |
| IKEA IT Aktiebolag | 500- Anst | Nederländerna |
| Diaverum Holding AB | 500- Anst | Luxemburg |
| CGI Sverige AB | 500- Anst | Kanada |
| Ubisoft Entertainment Sweden AB | 500- Anst | Frankrike |
| Nobina Sverige AB | 500- Anst | Luxemburg |
| Pågen Färskbröd AB | 500- Anst | Nederländerna |
| Källa: SCB (Företagsregistret) | ||
8 Arbetslöshet
Trots att sysselsättningstillväxten i regionen som helhet varit relativt hög tenderar arbetslösheten att ligga över riksgenomsnittet. Detta kan tyckas paradoxalt, men kan till stor del förklaras med att även befolkningen i förvärvsarbetande ålder vuxit snabbt. Arbetslösheten är oftast högre för män än för kvinnor, vilket till stor del beror på att en väsentligt högre andel kvinnor vidareutbildar sig efter gymnasiet. Detta leder till att de inte söker arbete via Arbetsförmedlingen under tiden de studerar. Det faktum att fler kvinnor än män är högutbildade underlättar för kvinnor att få arbete efter utbildningen. Sysselsättningstillväxten varierar dock kraftigt inom regionen. Generellt har västra Skåne haft en starkare sysselsättningstillväxt än östra Skåne.
I den här rapporten används Arbetsförmedlingen verksamhetsstatistik som källa för att beräkna arbetslösheten. Med “arbetslöshet” avses här andelen invånare som är öppet arbetslösa eller befinner sig i program med aktivitetsstöd av “arbetskraften” (dvs. antalet sysselsatta plus antalet arbetslösa). Detta innebär att nivån skiljer sig från de officiella arbetslöshetstalen som baseras på den enkätbaserade Arbetskraftsundersökningen (AKU). Skälet till att AKU inte används är att urvalet är gjort för att vara statistiskt säkerställt på riksnivå, vilket innebär att statistiken är osäker redan på länsnivå och inte redovisas på kommunnivå.
År 2024 uppgick antalet arbetslösa i Malmö till 23 138 vilket var en ökning med 14100 personer sedan år 2008. Andelen arbetslösa av arbetskraften mellan 16-64 år ökade från 7,5 till 12,4 procent mellan 2008 och 2024.
Utvecklingen av arbetslösheten i regionen följer samma trender som i riket, om än på en något högre nivå. Andelen arbetslösa av arbetskraften sjönk kraftigt då tillväxten började ta fart i slutet av 1990-talet. För länet och flertalet kommuner fortsatte arbetslösheten att minska ända fram tills Finanskrisen 2008, då andelen arbetslösa vände kraftigt uppåt.
Arbetslösheten samvarierar med kommunernas sociala struktur och näringsliv. Arbetslösheten tenderar att vara lägst i relativt välbärgade förortskommuner vid kusten nära en större stad. Arbetslösheten är högst i de större städerna (undantaget Lund), i industrikommuner och i landsbygdskommuner i inlandet.
Ungdomsarbetslösheten i regionen följer i stort sett samma trend som den totala arbetslösheten, vilket innebär att den följer samma utveckling som i riket, dock på en något högre nivå.
I stort sett är det samma kommuner som har hög total arbetslöshet som även har hög ungdomsarbetslöshet.
9 Utbildning
En välutbildad befolkning är viktigt för att hålla nere arbetslösheten och öka konkurrenskraften. Tillgång till en kvalificerad arbetskraft är också av avgörande betydelse när företag tar lokaliseringsbeslut. Skåne är väl rustat med högre utbildning med Lunds Universitet (med filial i Helsingborg), Sveriges Lantbruksuniversitet, Malmö högskola och Kristianstad Högskola.
Trots kraftigt stigande utbildningsnivåer finns det stora problem med kompetensförsörjningen. Region Skånes “Skåne 2025 - Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos” från 2016 pekar på stora brister på lärare, specialistsjuksköterskor, specialistläkare, civilingenjörer och lärare. Det finns även risk för brist på yrkesgrupper med gymnasiala yrkesutbildningar inom industri och vård- och omsorg.
9.1 Befolkningens utbildningsnivå
På regional nivå har befolkningen i Skåne ungefär samma utbildningsnivå som i riket som helhet. Skillnaderna är främst att Skåne har något lägre andel med gymnasial utbildning än riket och en något högre andel av såväl högutbildade som personer med högst grundskoleutbildning.
Av befolkningen i Malmö mellan 20-64 år hade år 2024 10,5 procent högst en grundskoleutbildning, 31,5 procent hade högst en utbildning på gymnasienivå, 18,1 procent hade högst en kort högskoleutbildning på mindre än 3 år medan 33,6 procent hade en lång högskoleutbildning och 1,4 procent hade en forskarutbildning.
Det finns avsevärda skillnader mellan mäns och kvinnors utbildningsnivåer. Kvinnor har en eftergymnasial utbildning i väsentligt högre utsträckning än män. En drivkraft bakom detta är att många traditionellt kvinnodominerade yrken inom offentlig sektor numera kräver en akademisk utbildning. Många kvinnodominerade yrken (till exempel lärare och sjuksköterskor) är legitimationsyrken som kräver en specifik utbildningsgång, vilket är mera ovanligt bland mansdominerade yrken.
Den kraftiga utbyggnaden av antalet högskoleplatser, som skedde i samband med 90-talskrisen, har inneburit att befolkningens genomsnittliga utbildningsnivå stigit kraftigt under de senaste decennierna. De årkullar som flödar in på arbetsmarknaden har i genomsnitt väsentligt högre utbildningsnivå än de som försvinner från arbetsmarknaden av åldersskäl. Även om antalet högskoleplatser inte ökar i samma takt som tidigare kommer detta leda till en stigande genomsnittlig utbildningsnivå bland befolkningen i förvärvsarbetande ålder under lång tid framåt.
Av männen i Malmö hade 30,0 procent minst en treårig högskoleutbildning eller en forskarutbildning. Motsvarande andel av kvinnorna låg på 40,1 procent.
Kommentar: OBS! Tidsseriebrott 1999/2000.
De stigande utbildningsnivåerna över tid syns allra tydligast om vi studerar utvecklingen för de yngre årskullarna där ökad övergång till studier får snabbast genomslag i statistiken. Av kvinnorna mellan 25-34 år i Malmö hade 47,4 procent minst en treårig högskoleutbildning, medan motsvarande andel av männen var 32,7 procent.
Kommentar: OBS! Tidsseriebrott 1999/2000.
Den generella utvecklingen i riket är att utbildningsnivåerna ökar och att unga kvinnor sedan början av 90-talet passerade de unga männen vad gäller högsta utbildningsnivå. Sedan dess har klyftorna i utbildningsnivå mellan män och kvinnor stadigt ökat.
Kommentar: OBS! Tidsseriebrott 1999/2000.
Befolkningens utbildningsnivå på kommunal nivå följer i stort sett den sociala strukturen i kommunen. Utbildningsnivåerna är lägst i kommuner i inlandet med hög andel industri eller lantbrukssysselsatta, medan de tenderar att vara högst i relativt välbärgade kustkommuner nära större städer och i universitetsstäder. De högsta andelarna invånare mellan 20-64 år med högst grundskoleutbildning hade Perstorp med 19,4 procent procent, följd av 16,2 procent i Bjuv.
De högsta andelarna invånare mellan 20-64 år med minst treårig eftergymnasial utbildning hade Lomma med 50,8 procent, följd av 48,2 procent i Lund.
9.2 Behörighet till gymnasieskolan
Som tidigare har konsaterats är en gymnasieutbildning i hög utsträckning att se som en nödvändig tröskel som måste passeras för att komma in på arbetsmarknaden. (Med gymnasiebehörighet avses behörighet till gymnasieskolans yrkesprogram.).
I Malmö var läsåret 2023/2024 82,5 % av avgångseleverna i årskurs 9 beröriga till gymnaisiet. Motsvarande värde i Skåne var 84,4 % och i riket 83,8 %.
Även om merparten av eleverna är behöriga till gymnasiet så finns det stora skillnader mellan kommunerna. Högst andel gymnaiebehöriga hade Lomma med 95,7 %, därefter följde Vellinge med 94,9 % och Staffanstorp med 93,7 %. Lägst andel gymnaiebehöriga hade Tomelilla med 68,4 %, därefter följde Östra Göinge med 72,3 % och Perstorp med 73,1 %.
9.3 Övergång till eftergymnasial utbildning
Andelen elever som går vidare till en eftergymnasial utbildning från gymnasiet är starkt kopplat till föräldrarnas utbildningsnivå. De kommuner som har en högutbildad befolkning har därför också en hög andel elever som går vidare till en högre utbildning De allra högsta övergångsnivåerna finns därför i Lund och Lomma som har de högsta utbildningsnivåerna i regionen. De lägsta nivåerna återfinns i ett antal kommuner i inlandet som har en stor andel sysselsatta inom industri och lantbruk, vilket är samma kommuner där befolkningen generellt har en låg andel med eftergymnasial utbildning.
Andelen elever som går vidare till en eftergymnasial utbildning varierar starkt över tid. Ungdomar väljer ofta att studera när det är lågkonjunktur och svårt att hitta jobb, men avstår från studier när det är högkonjunktur och det är lättare att få arbete även för unga med endast en gymnasial utbildning.
Den högsta andelen invånare som gick vidare till en eftergymnasial utbildning inom tre år efter att de avslutat gymnasiet hade Lund med 74,7 procent, följd av 66,2 procent i Vellinge. Den lägsta andelen invånare som gick vidare till en eftergymnasial utbildning hade Klippan med 32,9 procent, följd av 34,2 procent i Örkelljunga.
I Malmö hade 66 procent av de elever som fullföljt en gymnasieutbildning läsåret 2018/2019 påbörjat en eftergymnasial utbildning inom tre år. Andelen för kvinnor var 72 procent. Av männen var det 59 procent som gick vidare till en eftergymnasial utbildning
10 Ohälsa
Hälsa är ett svårfångat fenomen och det är svårt att finna uppföljningsbara data. Vi har valt att använda antalet ohälsodagar som ett mått på hälsa. Ohälsotalet mäter antalet summerade nettodagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, sjukersättning, aktivitetsersättning och rehabiliteringsersättning under året. utslagit på befolkningen i åldern 20-64 år. Måttet mäter alltså inte ohälsan för unga och gamla. Antalet ohälsodagar påverkas starkt av regelförändringar i sjukförsäkringar m.m., vilket innebär att man bör undvika att jämföra förändringar över tid. Måttet fungerar dock för att jämföra skillnader mellan regioner och kön vid samma tidpunkt.
År 2022 uppgick antalet ohälsodagar i Malmö till 17.5 dagar fördelat på 20.5 dagar för kvinnor och 14.5 dagar för män.
I Malmö stod personer födda i Sverige för 18.3 ohälsodagar, medan personer med annat födelseland stod för 16.5 dagar.
Antalet ohälsodagar varierar kraftigt mellan kommuner med olika näringslivsstruktur och social struktur. Även kommunens åldersstruktur har stor påverkan på ohälsotalet.
Det högsta antalet ohälsodagar år 2022 hade Perstorp med 35,9 dagar, vilket kan jämföras med 32,3 dagar i Klippan., Det lägsta antalet ohälsodagar fanns i Lomma med 11,7 dagar, vilket kan jämföras med 12,4 i Vellinge.
11 Yrkesstruktur
Att studera sysselsättningen per bransch ger en bra bild över inriktningen på näringslivet, men yrkesstrukturen ger en kompletterande bild av vilken verksamhet som bedrivs inom näringslivet och vilka kompetenser som efterfrågas. En relativt stor andel sysselsatta har även ”yrke okänt” som yrkesklassning. Notera även att yrkesklassningen endast gäller anställda och inte företagare. Det största antalet anställda år 2023 fanns inom yrket “IT-arkitekter, systemutvecklare och testledare m.fl.”, där antalet anställda var 11 408 personer (5,6 % av det totala antalet anställda), “Butikspersonal” med 9 959 personer (4,9 %), “Kontorsassistenter och sekreterare” med 8 628 personer (4,3 %), “Organisationsutvecklare, utredare och HR-specialister m.fl.” med 8 341 personer (4,1 %), “Försäkringsrådgivare, företagssäljare och inköpare m.fl.” med 7 976 personer (3,9 %), “Skötare, vårdare och personliga assistenter m.fl.” med 7 420 personer (3,7 %) och “Grundskollärare, fritidspedagoger och förskollärare” där antalet uppgick till 6 214 personer (3,1 %).
Kvinnor och män befinner sig till stor del i olika yrken. I Malmö var det endast 29 av totalt 147 yrken som var jämställda, definerat som att underrepresenterat kön stod för minst 40 procent av sysselsättningen. Dessa jämställda yrken stod för 13.7 procent av det totala antalet anställda i Malmö.
12 Yrkesstruktur inom utvalda branscher
SCB:s utbildningsprognoser att det är bland annat inom hälso- och sjukvård och social omsorg, teknik och tillverkning och inom byggsektorn son det kan förväntas uppstå bristsituationer på arbetskraft med rätt utbildning. Nedan redovisas därför yrkesstrukturen inom ett antal branscher med stark koppling till dessa områden.
12.1 Byggverksamhet
Region Skånes utbildningsprognos visar inte på några stora underskott av byggarbetare med gymnasial utbildning, men det finns stora problem med att få lärlingsanställningar till gymnasieutbildade byggnadsarbetare. Bristen på lärlingsplaters är ett stort problem för byggindustrin, vilken länge signalerar att det finns en brist på erfarna byggnadsarbetare med lärlingsbevis.
Det största antalet anställda inom branschen byggverksamhet år 2023 fanns inom yrket “Snickare, murare och anläggningsarbetare”, där antalet anställda var 2 314 personer (18,9 % av det totala antalet anställda inom branschen), “Takmontörer, golvläggare och VVS-montörer m.fl.” med 1 389 personer (11,4 %), “Installations- och industrielektriker m.fl.” med 1 279 personer (10,5 %), “Ingenjörer och tekniker” med 940 personer (7,7 %), “Målare, lackerare och skorstensfejare m.fl.” med 711 personer (5,8 %), “Driftchefer inom bygg, anläggning och gruva” med 492 personer (4,0 %) och “Städare och hemservicepersonal m.fl.” där antalet uppgick till 471 personer (3,9 %).
12.2 Vård och omsorg
Region Skånes utbildningsprognos pekar mot stora underskott på vårdpersonal, framför allt specialiserade sjuksköterskor och läkare, men även på personer med gymnasial utbildning inom vård- och omsorg. Det ökande antalet äldre i befolkningen driver efterfrågan på personal.
Det största antalet anställda inom branschen vård och omsorg samt sociala tjänster år 2023 fanns inom yrket “Skötare, vårdare och personliga assistenter m.fl.”, där antalet anställda var 5 747 personer (20,2 % av det totala antalet anställda inom branschen), “Undersköterskor” med 4 968 personer (17,5 %), “Sjuksköterskor” med 3 266 personer (11,5 %), “Läkare” med 2 090 personer (7,4 %), “Vårdbiträden” med 1 712 personer (6,0 %), “Socialsekreterare och kuratorer m.fl.” med 1 684 personer (5,9 %) och “Kontorsassistenter och sekreterare” där antalet uppgick till 1 593 personer (5,6 %).
12.3 Utbildning
Region Skånes utbildningsprognos pekar mot underskott inom många lärarutbildningar. Allra mest markant är bristen på lärare inriktade mot matematik, NO och teknik. Det största antalet anställda inom branschen utbildning år 2023 fanns inom yrket “Grundskollärare, fritidspedagoger och förskollärare”, där antalet anställda var 5 712 personer (30,9 % av det totala antalet anställda inom branschen), “Barnskötare och elevassistenter m.fl.” med 4 334 personer (23,4 %), “Andra pedagoger med teoretisk specialistkompetens” med 1 352 personer (7,3 %), “Universitets- och högskollärare” med 1 204 personer (6,5 %), “Gymnasielärare” med 1 092 personer (5,9 %), “Kontorsassistenter och sekreterare” med 401 personer (2,2 %) och “Kockar och kallskänkor” där antalet uppgick till 389 personer (2,1 %).
12.4 Tillverkningsindustri och utvinning
Trots en kraftig nedgång av antalet sysselsatta inom tillverkningsindustrin råder det brist på kvalificerade yrkesarbetare, vilket till stor del beror på att få elever väljer att läsa på gymnasiets industriprogram. Det finns också en viss brist på bland annat civilingenjörer och annan personal inom tekniska yrken.
Det största antalet anställda inom branschen tillverkning och utvinning år 2023 fanns inom yrket “Försäkringsrådgivare, företagssäljare och inköpare m.fl.”, där antalet anställda var 726 personer (6,9 % av det totala antalet anställda inom branschen), “Maskinoperatörer, livsmedelsindustri” med 697 personer (6,6 %), “Montörer” med 638 personer (6,0 %), “Ingenjörer och tekniker” med 585 personer (5,5 %), “Civilingenjörsyrken” med 554 personer (5,2 %), “Biomedicinska analytiker, tandtekniker och laboratorieingenjörer m.fl.” med 469 personer (4,4 %) och “Kontorsassistenter och sekreterare” där antalet uppgick till 427 personer (4,0 %).
13 Bruttoregionprodukt, produktivitet och skattekraft
Hitintills har den redovisade statistiken främst tagit utgångpunkt från individer i egenskap av utbildade, anställda eller företagare. Men det är även viktigt att mäta utvecklingen i ekonomiska termer. I avsnittet nedan redovisas fyra olika mått:
- Bruttoregionprodukt (BRP), vilket, något förenklat, är det sammanlagda värdet av alla varor och tjänster som produceras i en region. Bruttoregionprodukten är den regionala motsvarigheten till det som på nationell nivå kallas för bruttonationalprodukt (BNP). Notera att osäkerheterna i BRP-beräkningarna ökar ju lägre nivå de omfattar. Kommunala BRP-tal bör därför tolkas med stor försiktighet.
- Produktivitet, definierat som bruttoregionprodukt per sysselsatt.
- Daglönesumma, dvs. inkomst för förvärvsarbetande redovisad efter den plats där de arbetar (till skillnad från nattlönesumma som innebär att inkomsten redovisas efter var de förvärvsarbetande bor).
- Skattekraft, vilket är den genomsnittliga beskattningsbara förvärvsinkomsten
De uppgifter som presenteras här är alla baserade på rörliga priser. Det hade varit önskvärt att uttrycka utvecklingen i fasta priser, men tyvärr redovisar inte SCB fastprisberäknade tidsserier för bruttoregionprodukt på kommunal nivå. Mellan 2015 och 2016 skedde ett kraftigt tidsseriebrott i beräkningarna av bruttoregionprodukt, vilket innebär att det inte redovisas några data tidigare än 2016.
13.1 Bruttoregionprodukt
Sverige har sedan början av 00-talet haft en god tillväxt av bruttonationalprodukten. Den mycket kraftiga nedgången av BNP som följde på Finanskrisen 2008 återhämtades snabbt. Skåne följer samma utvecklingsbana som riket, men på en något lägre nivå.
År 2022 uppgick bruttoregionprodukten i Malmö till 240,2 miljarder kr. Tillväxten av BRP i rörliga priser mellan år 2016 och 2022 i Malmö uppgick till 54,7 procent vilket kan jämföras med 36,2 procent i Skåne och 33,2 procent i riket.
Bruttoregionprodukten per capita har haft en väsentligt sämre utveckling i Skåne än i riket. Delvis beror det på att regionen haft en högre befolkningstillväxt än i riket, samtidigt som tillväxten av bruttoregionprodukten varit något sämre än i riket.
BRP per invånare år 2022 i Malmö uppgick till 671 991 kr. vilket kan jämföras med 477 508 kr. i Skåne och 557 350 kr. i riket.
Mellan år 2016 och 2022 växte BRP per invånare i Malmö med 42 procent vilket kan jämföras med 28 procent i Skåne och 27 procent i riket.
13.2 Produktivitet
Produktiviteten visar hur mycket värde som produceras av varje sysselsatt person och definieras här som bruttoregionprodukten dividerat med antalet sysselsatta. I genomsnitt producerar varje sysselsatt i Skåne varor och tjänster av ett mindre värde än genomsnittet för riket.
BRP per sysselsatt (produktiviteten) år 2022 i Malmö uppgick till 1 145 363 kr. vilket kan jämföras med 1 026 925 kr. i Skåne och 1 116 602 kr. i riket.
Mellan år 2016 och 2022 växte BRP per sysselsatt i Malmö med 32 procent vilket kan jämföras med 24 procent i Skåne och 24 procent i riket.
13.3 Daglönesummor
Daglönesumma per sysselsatt kan ses som ett alternativt mått som indikerar produktiviteten i den uppmätta ekonomin. I Skåne som helhet ligger lönesumman per sysselsatt lägre i än riksgenomsnittet, vilket även gäller BRP/sysselsatt. De båda måtten samvarierar, men daglönesumma per sysselsatt utvecklas i jämnare takt mellan åren, då antalet sysselsatta inte kan justeras efter konjunkturen på samma sätt som produktionen varierar.
Daglönesumman per sysselsatt år 2023 i Malmö uppgick till 441 607 kr. vilket kan jämföras med 409 202 kr. i Skåne och 421 826 kr. i riket. Mellan år 2002 och 2023 växte daglönesumman per sysselsatt i Malmö med 92 procent, vilket kan jämföras med 94 procent i Skåne och 92 procent i riket.
13.4 Skattekraft
För att kunna säkra tillgången på välfärdstjänster och infrastruktur m.m. är det av väsentlig betydelse att det finns en skattebas i regionen. Skattekraften bestäms av den genomsnittliga beskattningsbara förvärvsinkomsten för varje inkomsttagare och hur stor andelen inkomsttagare av befolkningen är. Skattekraften i Skåne är relativt låg eftersom ekonomin i Skåne genererar mindre lönesummor per sysselsatt än riksgenomsnittet och eftersom en lägre andel personer i förvärvsarbetande ålder är sysselsatta än genomsnittet för riket. År 2024 uppgick skattekraften per invånare i Malmö till 88 procent av genomsnittet för riket vilket kan jämföras med 93 procent i Skåne.
