Förord

Region Skåne har sedan år 2000 det regionala utvecklingsansvaret i Skåne. I mandatet ingår att i samverkan med andra aktörer verka för att öka antalet sysselsatta i regionen och främja en hållbar tillväxt. Kunskapsspridning är en viktig del av uppdraget. Region Skånes enhet för samhällsanalys har därför gjort en rapport om befolkning, utbildningsstruktur, arbetsmarknad och strukturomvandling för varje kommun i Skåne. Avsikten är att kommunerna ska kunna jämföra sig med Skåne som helhet och med riket vad det gäller viktiga utvecklingsförutsättningar.

1 Inledning

De senaste decennierna har präglats av en kraftig strukturomvandling såväl i regionen som i riket som helhet. Två kriser har utlöst kraftiga omvälvningar av näringsliv och arbetsmarknad. Den första krisen 1990-93 innebar en kraftig nedgång av sysselsättningen i alla delar av riket. Först slog krisen framför allt mot den konkurrensutsatta tillverkningsindustrin. Därefter kom kraftiga neddragningar av den offentliga sektorn som ett resultat av de betydande underskott i de offentliga finanserna som krisen orsakat.

Först 1997/98 började sysselsättningen påtagligt att återhämtas, vilket berodde på att både den privata och den offentliga sysselsättningen började stiga samtidigt. Krisen medförde en kraftigt ökad produktivitet inom industrin, vilket medförde ett minskat personalbehov. Den ökade produktiviteten var en följd av att den ökade kostnadspressen tvingade fram rationaliseringar, samtidigt som lågproduktiva industriföretag slogs ut. Samtidigt växte företagstjänsterna kraftigt, vilket delvis var en följd av att verksamheter outsourcades från industrin. Även om bortfallet av industrisysselsättningen till stora delar kompenserades av tillväxten inom tjänstenäringarna så hade de växande branscherna inom tjänstesektorn andra lokaliseringskrav än de industribranscher de ersatte. Större urbana centra växte kraftigt, medan många mindre orter drabbades hårt av industrisysselsättningens tillbakagång.

Nittiotalskrisen blev även startskottet för en kraftig utbyggnad av högskolan, vilken lett till en radikal höjning av befolkningens utbildningsnivå.

Kommuner inom pendlingsavstånd till större centra har ofta kunnat kompensera en minskande sysselsättning i kommunen med ökande utpendling, men kommuner långt ifrån större städer har oftast haft en svag utveckling av antalet sysselsatta.

Perioden från slutet av 90-talet till 2008 präglades av återhämtning och tillväxt, med såväl växande sysselsättning som befolkning. Hösten 2008 inträffade Finanskrisen, vilken ledde till en kraftig nedgång av sysselsättningen under 2009. Jämfört med 90-talskrisen gav Finanskrisen trots allt relativt små effekter på sysselsättningen, men ledde till en mycket kraftig nedgång av BNP. Den totala sysselsättningen och BNP återhämtade sig snabbt, men det var främst tjänstesektorn som stod för tillväxten, medan antalet sysselsatta inom tillverkningsindustrin fortsatt att minska.

2 Befolkningsutveckling

Den demografiska utvecklingen är av avgörande betydelse. Den påverkar kompetensförsörjningen, hemmamarknadens storlek och efterfrågan på offentlig och privat service. Flertalet kommuner i Skåne har vuxit de senaste åren, oftast till stor del beroende på en stor inflyttning från utlandet. Befolkningen i Kristianstad ökade under perioden 2000-2018 med 10 747 personer (14,5 %) till 84 908 personer.

Sverige har under lång tid varit ett invandrarland. Under efterkrigsperioden bemannades den växande industrin av bland annat finnar och personer från sydeuropa. Byggandet av öresundsbron och höga bopriser i Danmark ledde till en inflyttning av danskar till Skåne under 00-talet. Sedan 90-talet och framåt har Sverige även haft en hög invandring av först personer från det sönderfallande Jugoslavien och därefter från mellanöstern och nordafrika.

År 2018 var 1,1 procent av befolkningen i Kristianstad (927 personer) födda i övriga Norden, 6,5 procent (5 494 personer) var födda i övriga Europa och 10,8 procent (9 182 personer) var födda utanför Europa.

Mellan 2002 och 2018 förändrades antalet invånare i Kristianstad vilka var födda i övriga Norden med 3,0 procent (27 personer), antalet invånare födda i övriga Europa med 58,7 procent (2 033 personer) och antalet invånare födda i övriga världen med 283,1 procent (6 785 personer).

År 2018 fanns den högsta andelen utrikesfödda invånare i Malmö där andelen uppgick till 33,8 procent (114 772 personer) och Burlöv med 32,3 % (5 925 personer).

Den lägsta andelen utrikesfödda invånare fanns i Vellinge där andelen uppgick till 9,4 procent (3 434 personer) och Lomma med 9,8 % (2 432 personer).

År 2018 fanns den högsta andelen invånare födda utanför Europa i Malmö där andelen uppgick till 17,4 procent (59 142 personer) och Burlöv med 14,3 % (2 618 personer).

Den lägsta andelen invånare födda utanför Europa fanns i Vellinge där andelen uppgick till 3,2 procent (1 154 personer) och Sjöbo med 3,2 % (607 personer).