Näringsliv och arbetsmarknad i Höör

Förord

Region Skåne har sedan år 2000 det regionala utvecklingsansvaret i Skåne. I mandatet ingår att i samverkan med andra aktörer verka för att öka antalet sysselsatta i regionen och främja en hållbar tillväxt. Kunskapsspridning är en viktig del av uppdraget. Region Skånes enhet för samhällsanalys har därför gjort en rapport om befolkning, utbildningsstruktur, arbetsmarknad och strukturomvandling för varje kommun i Skåne. Avsikten är att kommunerna ska kunna jämföra sig med Skåne som helhet och med riket vad det gäller viktiga utvecklingsförutsättningar.

1 Inledning

De senaste decennierna har präglats av en kraftig strukturomvandling såväl i regionen som i riket som helhet. Två kriser har utlöst kraftiga omvälvningar av näringsliv och arbetsmarknad. Den första krisen 1990-93 innebar en kraftig nedgång av sysselsättningen i alla delar av riket. Först slog krisen framför allt mot den konkurrensutsatta tillverkningsindustrin. Därefter kom kraftiga neddragningar av den offentliga sektorn som ett resultat av de betydande underskott i de offentliga finanserna som krisen orsakat.

Först 1997/98 började sysselsättningen påtagligt att återhämtas, vilket berodde på att både den privata och den offentliga sysselsättningen började stiga samtidigt. Krisen medförde en kraftigt ökad produktivitet inom industrin, vilket medförde ett minskat personalbehov. Den ökade produktiviteten var en följd av att den ökade kostnadspressen tvingade fram rationaliseringar, samtidigt som lågproduktiva industriföretag slogs ut. Samtidigt växte företagstjänsterna kraftigt, vilket delvis var en följd av att verksamheter outsourcades från industrin. Även om bortfallet av industrisysselsättningen till stora delar kompenserades av tillväxten inom tjänstenäringarna så hade de växande branscherna inom tjänstesektorn andra lokaliseringskrav än de industribranscher de ersatte. Större urbana centra växte kraftigt, medan många mindre orter drabbades hårt av industrisysselsättningens tillbakagång.

Nittiotalskrisen blev även startskottet för en kraftig utbyggnad av högskolan, vilken lett till en radikal höjning av befolkningens utbildningsnivå.

Kommuner inom pendlingsavstånd till större centra har ofta kunnat kompensera en minskande sysselsättning i kommunen med ökande utpendling, men kommuner långt ifrån större städer har oftast haft en svag utveckling av antalet sysselsatta.

Perioden från slutet av 90-talet till 2008 präglades av återhämtning och tillväxt, med såväl växande sysselsättning som befolkning. Hösten 2008 inträffade Finanskrisen, vilken ledde till en kraftig nedgång av sysselsättningen under 2009. Jämfört med 90-talskrisen gav Finanskrisen trots allt relativt små effekter på sysselsättningen, men ledde till en mycket kraftig nedgång av BNP. Den totala sysselsättningen och BNP återhämtade sig snabbt, men det var främst tjänstesektorn som stod för tillväxten, medan antalet sysselsatta inom tillverkningsindustrin fortsatt att minska.

Sedan 2020 präglas ekonomin och arbetsmarknaden av dels covid-19-pandemin och därefter Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Efter pandemin skedde en kraftig återhämtning på arbetsmarknaden, vilken dock vändes i en stagnation och liten nedgång de senaste åren. Sysselsättningsgraden befinner sig dock fortfarande på historiskt hög nivå i riket.

2 Befolkningsutveckling

Den demografiska utvecklingen är av avgörande betydelse. Den påverkar kompetensförsörjningen, hemmamarknadens storlek och efterfrågan på offentlig och privat service. Flertalet kommuner i Skåne har vuxit de senaste åren, oftast till stor del beroende på en stor inflyttning från utlandet. Befolkningen i Höör ökade under perioden 2000-2024 med 3 542 personer (25,3 %) till 17 518 personer.

Sverige har under lång tid varit ett invandrarland. Under efterkrigsperioden bemannades den växande industrin av bland annat finnar och personer från sydeuropa. Byggandet av öresundsbron och höga bopriser i Danmark ledde till en inflyttning av danskar till Skåne under 00-talet. Sedan 90-talet och framåt har Sverige även haft en hög invandring av först personer från det sönderfallande Jugoslavien och därefter från mellanöstern och nordafrika.

År 2024 var 2,5 procent av befolkningen i Höör (428 personer) födda i övriga Norden, 6,0 procent (1 031 personer) var födda i övriga Europa och 3,7 procent (645 personer) var födda utanför Europa.

Mellan 2002 och 2024 förändrades antalet invånare i Höör vilka var födda i övriga Norden med 19,2 procent (69 personer), antalet invånare födda i övriga Europa med 88,5 procent (484 personer) och antalet invånare födda i övriga världen med 182,9 procent (417 personer).

År 2024 fanns den högsta andelen utrikesfödda invånare i Malmö där andelen uppgick till 36,0 procent (131 764 personer) och Burlöv med 35,2 % (7 080 personer).

Den lägsta andelen utrikesfödda invånare fanns i Vellinge där andelen uppgick till 9,7 procent (3 687 personer) och Lomma med 10,6 % (2 628 personer).

År 2022 fanns den högsta andelen invånare födda utanför Europa i Malmö där andelen uppgick till 19,1 procent (68 263 personer) och Burlöv med 15,6 % (3 096 personer).

Den lägsta andelen invånare födda utanför Europa fanns i Vellinge där andelen uppgick till 2,9 procent (1 095 personer) och Sjöbo med 3,2 % (625 personer).

Den del av befolkningen som är född i Sverige blir allt äldre, vilket innebär att försörjningsbördan stiger. Samma sak gäller även den del av befolkningen som är född i övriga norden. Inom den gruppen skedde en stor del av invandringen under industrialismens höjdpunkt på 50-, 60- och 70-talen, vilket innebär att de som är födda i övriga norden ofta är relativ åldersstigna. Den kraftiga nedgången av bostadspriserna på den danska bostadsmarknaden år 2007 har även inneburit ett negativt flyttnetto mot Danmark, vilket till stor del består av återflyttande danskar. Invånarna födda utanför norden har tyngdpunkten i yngre förvärvsarbetande åldersgrupper, vilket innebär att de delvis kan kompensera för den åldrande svenskfödda befolkningen. Utmaningen här ligger i att höja sysselsättningsgraden för den utlandsfödda delen av befolkningen.

3 Bostäder

Tillgång till bostäder är en avgörande faktor för befolkningens välfärd och företagens kompetensförsörjning. I Skåne råder det brist på bostäder i samtliga kommuner enligt Boverkets årliga kommunenkät.

3.1 Bostadsbestånd

År 2023 fanns det totalt 7 899 bostäder i Höör. Av dessa stod äganderätter för 68,9 procent av beståndet, följt av hyresrätter (24,6 %) och bostadsrätter (6,5 %). Diagrammet nedan visar hur lägenheterna fördelar sig efter husttyp (notera att “lägenheter” avser bostader både i småhus och flerbostadshus).

Bostadsbeståndets fördelning mellan hyresrätter, bostadsrätter och äganderätter framgår av diagrammet nedan.

Diagrammet nedan visar hur lägenheterna fördelas mellan olika bostadsstorlekar.

3.2 Nyproduktion

Efter en kraftig nedgång av byggandet på 90-talet har byggande i landet ökat kraftigt de senaste åren. År 2023 färdigställdes 120 lägenheter i Höör. I genomsnitt har 46 lägenheter färdigställts årligen under den senaste tioårsperioden. Av dessa var 38,7 procent hyresrätter, 37,2 procent äganderätter och 24,1 procent bostadsrätter. Av diagrammen nedan framgår hur nyproduktionen varierat sedan början av 1990-talet.

3.3 Regionalt bostadsbyggande

Kartan nedan visar antalet bostäder som har byggts per kommun under 2013 - 2024. Den följande kartan visar hur stor andel av bostadsbeståndet som har producerats under samma period.

4 Sysselsättning

En av de absolut viktigaste faktorerna för utveckling av välfärden är att befolkningen är i arbete. Ett vanligt mått på detta är sysselsättningsgraden, vilken här definieras som antalet sysselsatta i åldern 20-64 år dividerat med befolkningen i samma ålder. Som framgår av diagrammen nedan föll sysselsättningsgraden mycket kraftigt i början av 1990-talet som en följd av den djupa krisen som Sverige gick in i mellan 1990-93 för att därefter stiga, men återigen falla under Finanskrisen 2009. Sedan 2020 har först covid-19-pandemin och därefter kriget i Ukraina påverat arbetsmarknaden. Efter pandemin skedde en kraftig tillväxt av sysselsättningen i landet. Därefter kom en avmattning och viss nedgång i sysselsättningen. Sysselsättningsgraden i riket ligger dock kvar på historiskt höga nivåer.

Det kan finnas flera skäl till att sysselsättningsgraden är låg eller sjunker. Om befolkningen växer snabbare än sysselsättningen kan det resultera i en sjunkande sysselsättningsgrad. Om sysselsättningen minskar, men befolkningen minskar ännu snabbare resulterar det tvärtom i en ökande sysselsättningsgrad, vilket är fallet för vissa län i norra Sverige.

Både antalet sysselsatta och befolkningen i förvärvsarbetande ålder i Höör har ökat sedan periodens början, men eftersom sysselsättningen har stigit snabbare än befolkningen så har sysselsättningsgraden ökat

Den högsta andelen sysselsatta år 2023 hade Svedala (87,9 procent) och Staffanstorp (87,2 procent).

Den lägsta andelen sysselsatta fanns i Lund (70,2 procent) och Perstorp (72,8 procent).

Mellan år 2005 och 2023 skedde den högsta procentuella sysselsättningstillväxten i åldersgruppen 20-64 år i Malmö med 50,2 procent (55 995 sysselsatta) och Burlöv med 35,0 % (2 267). Den lägsta sysselsättningstillväxten skedde i Simrishamn med -8,3 procent (-648 sysselsatta) och Östra Göinge med -3,7 % (-228).

Kartan ovan mäter sysselsättningsförändringen för befolkningen efter vilken kommun de bor i (den så kallade “nattbefolkningen”. Kartan nedan mäter istället sysselsättningstillväxten efter vilken kommun befolkningen arbetar i (“dagbefolkning”). En generell effekt av Finanskrisen 2008/09 har varit att sysselsättningen minskade i kommuner som präglades av en stor andel tillverkningsindustri eller perifert läge i förhållande till större städer, medan sysselsättningsökningen som som skett sedan Finanskrisen framför allt har skett i storstäder och andra större städer med mera gynnsamma lokaliseringsförutsättningar för branscher inom tjänstesektorn.

Mellan år 2005 och 2023 skedde den högsta procentuella tillväxten av sysselsatta efter arbetsställekommun i Malmö med 48,1 procent (64 642 sysselsatta) och Staffanstorp med 46,6 % (2 286).

Den lägsta sysselsättningstillväxten hade Östra Göinge med -18,9 procent (-945 sysselsatta) och Örkelljunga med -11,8 % (-453).

En förändring av antalet sysselsatta boende i kommunen behöver inte innebära en förändring av sysselsättningsgraden. Om sysselsättningen minskar kan det till exempel även ske en minskning av befolkningen i förvärvsarbetande ålder, vilket kan leda till en oförändrad och ibland till och med stigande sysselsättningsgrad. Även ett ökat antal sysselsatta i kombination med en stigande befolkning i förvärvsarbetande ålder kan leda till en oförändrad andel sysselsatta. Kartan nedan visar förändringen av sysselsättningsgraden i procentenheter.

Den bästa utvecklingen av sysselsättningsgraden mellan 2005 till 2023 hade Landskrona, med en förändring på 10,5 procentenheter.

Om avsikten är att mäta hur en eller flera kommuner presterat är det inte självklart att det lämpligaste är att jämföra med utvecklingen i riket som helhet. Det finns stora skillnader mellan rikets kommuner som beror på omständigheter som är omöjliga att påverka. Sådana faktorer kan handla om avstånd till storstäder, om kommunen ligger i en glesbygdsregion m.m. Andra faktorer är påverkbara, men endast på lång sikt. Exempel på sådana trögrörliga faktorer är kommunens branschsammansättning och transportinfrastruktur, vilka visserligen går att påverka, men endast i mindre utsträckning på kort sikt.

Sveriges kommuner och landsting (SKL) har tagit fram en kommungruppsindelning som baseras på att alla kommuner i riket redovisas i nio olika grupper som ska möjliggöra jämförelser mellan kommuner med någorlunda jämförbara förutsättningar. Gruppen “Storstäder” innehåller till exempel rikets tre storstadskommuner. Om avsikten är att studera till exempel Malmös sysselsättningsutveckling kan det ofta vara rimligare att jämföra med tillväxten i Stockholm och Göteborg än med ett riksgenomsnitt som baseras på alla kommuner i riket, inklusive glesbygdskommuner med helt andra tillväxtförutsättningar. Diagrammet nedan visar sysselsättningstillväxten per kommun efter arbetsställets belägenhet (s k “dagbefolkning”), fördelat på SKL:s kommungrupper. Kommunerna i Skåne är färgade efter vilken regiondel de tillhör och har försetts med namn. Kommuner utanför regionen redovisas som mindre svarta punkter.

Höör tillhör kommungruppen “Pendlingskommun nära mindre tätort”. Sysselsättningstillväxten i Höör under den studerade perioden låg på plats 8 av 51 i kommungruppen och på plats 101 bland alla Sveriges kommuner.

5 Sysselsättning per bransch

Sysselsättningsutvecklingen i riket och regionen har kännetecknats av att antalet sysselsatta inom tillverkningsindustri minskar, medan antalet sysselsatta inom företagstjänster, hotell- och restaurang och handel ökar.

De branscher som sysselsatte flest personer i Höör år 2023 var “enheter för vård och omsorg, socialtjänst” med 1 307 sysselsatta, “utbildningsväsendet” med 761 sysselsatta och “byggindustri”, som sysselsatte 646 personer.

Tabell: Sysselsatta i Höör per bransch efter arbetsplatsens lokalisering år 2023.

Bransch	Sysselsatta i Höör 2023	Sys.andel (%)	Sys.andel Riket (%)
enheter för vård och omsorg, socialtjänst	1 307	23,8	15,8
utbildningsväsendet	761	13,9	10,4
byggindustri	646	11,8	7,2
handel; serviceverkstäder för motorfordon och motorcyklar	590	10,8	11,5
enheter för kultur, nöje och fritid; andra serviceföretag m.m.	458	8,4	4,5
företag inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik; företag inom uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster	383	7,0	12,7
hotell och restauranger	247	4,5	3,7
företag inom jordbruk, skogsbruk och fiske	245	4,5	1,7
tillverkningsindustri; gruvor och mineralutvinningsindustri	239	4,4	10,6
uppgift saknas	137	2,5	1,3
fastighetsbolag och fastighetsförvaltare	136	2,5	1,7
civila myndigheter och försvaret	126	2,3	6,5
transport- och magasineringsföretag	85	1,5	4,4
informations- och kommunikationsföretag	61	1,1	4,7
företag inom energi och miljö	48	0,9	1,1
kreditinstitut och försäkringsbolag m.m.	15	0,3	2,1
totalt	5 484	100,2	99,9
Källa: SCB (RAMS)

6 Pendling

Rörligheten på arbetsmarknaden tenderar att öka över tid och de funktionella arbetsmarknaderna blir allt större. Detta är till stor del en följd av allt effektivare transportsystem, men också av en tydligare specialisering inom arbetslivet där sannolikheten för att hitta ett passande arbete i närheten av bostaden minskar. Även stigande bostadspriser leder till utträngningseffekter där invånarna får söka bostäder långt bort från de större städerna där de dynamiska arbetsmarknaderna finns.

Notera att pendlingsuppgifterna till andra nordiska länder är inte följer samma definition som pendlingen till kommuner i Sverige. Eftersom vi inte vet vilken månad inkomsterna har infallit redovisas alla som haft en inkomst i annat nordiskt land som pendlare.

6.1 Inpendling

Det största antalet inpendlare till Höör år 2023 pendlade in från Hörby där antalet pendlare uppgick till 508 (+19,5 % sedan år 2011) följt av Eslöv med 380 (+31,0 %), Hässleholm med 278 (+5,7 %) och Lund där antalet pendlare uppgick till 177 (+36,2 %).

Inpendling till Höör

Bostadskommun	Pendlare 2023	Förändr. 2011 till 2023	Tillv. (%)
Hörby	508	83	19,5
Eslöv	380	90	31,0
Hässleholm	278	15	5,7
Lund	177	47	36,2
Malmö	176	47	36,4
Kristianstad	107	29	37,2
Sjöbo	42	16	61,5
Helsingborg	40	26	185,7
Svalöv	37	14	60,9
Klippan	36	5	16,1
Kävlinge	33	3	10,0
Trelleborg	24	20	500,0
Landskrona	23	10	76,9
Staffanstorp	22	8	57,1
Övriga	238	77	47,8
Totalt	2 121	490	30,0
Källa: SCB (RAMS)

6.2 Utpendling

Det största antalet utpendlare från Höör år 2023 pendlade ut till Malmö där antalet pendlare uppgick till 1 230 (+30,2 % sedan år 2011) följt av Lund med 1 147 (+16,4 %), Eslöv med 656 (+4,1 %) och Hörby där antalet pendlare uppgick till 449 (+27,9 %).

Utpendling från Höör

Arbetsställekommun	Pendlare 2023	Förändr. 2011 till 2023	Tillv. (%)
Malmö	1 230	285	30,2
Lund	1 147	162	16,4
Eslöv	656	26	4,1
Hörby	449	98	27,9
Hässleholm	431	132	44,1
Kristianstad	219	83	61,0
Annat nordiskt land	137
Helsingborg	111	50	82,0
Stockholm	91	40	78,4
Burlöv	82	14	20,6
Landskrona	74	39	111,4
Kävlinge	68	21	44,7
Staffanstorp	60	6	11,1
Sjöbo	53	13	32,5
Lomma	45	14	45,2
Övriga	559	57	11,4
Totalt	5 412	1 177	27,8
Källa: SCB (RAMS/BAS)

• Notera att för utpendling till annat nordiskt land gäller en annan definition än för övriga pendlare. Här räknas alla som haft en inkomst i annat nordiskt land, oavsett storlek på inkomsten eller vilken månad den inträffat.

7 Företagande

7.1 Nyföretagande

Nivån på nyföretagandet i regionen ligger vanligtvis högt. Skåne brukar ha det tredje högsta nyföretagandet i landet i förhållande till befolkningens storlek, men det kan variera något mellan åren. År 2016 hade Skåne dock ett nyföretagande som låg något under riksgenomsnittet, men på sjätte plats bland Sveriges län, vilket förklaras med att Stockholms höga nyföretagande drar upp riksgenomsnittet. 2017 sjönk nyföretagandet i Skåne, men nivån var något högre än i riket. En tänkbar förklaring är att den starka konjunkturen låg bakom det låga nyföretagandet. Den starka utveckling på arbetsmarknaden gjorde det enklare att hitta arbete som anställd, vilket pressar ner nyföretagandet.2024 vände dock utvecklingen upp, vilket kan vara en följd av att konjunkturen vände nedåt.

År 2024 uppgick antalet nya företag per 1000 invånare mellan 16-64 år i Höör till 10,8 vilket kan jämföras med 11,1 företag i Skåne och 10,9 företag i riket.

Nyföretagandet är ofta högst i de större städerna samt i relativt välbärgade kommuner i nära anslutning till de större städerna.

Kommuner utanför de större städernas influensområde, ofta av bruksortskaraktär tenderar att ha lågt nyföretagande. Nyföretagandet är starkt kopplat till utbildning och inkomster.

Det bör dock noteras att de företag som bildas i och runt de större städerna i högre utsträckning än i mera perifera kommuner är sidoverksamheter, medan de företag som drivs på landsbygden ofta utgör företagarens huvudsakliga inkomstkälla.

År 2024 fanns det högsta antalet nystartade företag per 1000 invånare mellan 16-64 år i Båstad med 15,9 företag (134 företag) och Simrishamn med 14,3 (135 företag).

Det lägsta antalet nystartade företag per 1000 invånare fanns i Östra Göinge med 6,8 företag (55 företag) och Staffanstorp med 9,0 (145 företag).

7.2 Aktiva företagare

En stor andel av alla företag startas inte med avsikten att de ska bli företagarens primära inkomstkälla. Många sysselsatta blir så kallade “kombinatörer”, dvs. personer som har sin primära inkomst som anställda, men driver ett företag som sidoverksamhet, ofta som enskild firma. Många företag, inte minst i storstadsområdena drivs av kombinatörer. Men om vi studerar hur stor andel av de sysselsatta som driver företag som sin primära inkomstkälla så är det oftast landsbygdskommunerna som har höga andelar företagare. Nedanstående diagram redovisar andelen sysselsatta mellan 20-64 år som har sin huvudinkomst som sysselsatta som företagare eller som anställda i egenägt aktiebolag. När ordet företagare används i detta avsnitt avses endast sysselsatta som har sin huvudsakliga inkomst som företagare. Uppgifterna avser nattbefolkningen, dvs statistiken görs utifrån var de sysselsatta bor och inte var de har sin arbetsplats.

Av de sysselsatta invånarna i Höör hade år 2023 7,7% (302 personer) av kvinnorna sin huvudsakliga inkomst som företagare. Motsvarande andel för män var 15,1% (615). Totalt hade 11,5% (916) sin huvudsakliga inkomst som företagare.

Av de utlandsfödda sysselsatta invånarna i Höör hade år 2023 13,3% (142 personer) sin huvudsakliga inkomst som företagare. Bland sysselsatta födda i Sverige var motsvarande andel 11,2% (776 personer) företagare.

Mellan 2008 och 2023 minskade andelen företagare av de sysselsatta med 2,9 procent. I absoluta tal ökade antalet med 119 personer.

Den högsta andelen företagare bland de sysselsatta fanns i Simrishamn där andelen uppgick till 17,9 % (1 307 invånare). Därefter följde Båstad med 16,6 % (1 079 invånare). Lägst andel företagare fanns i Burlöv där andelen uppgick till 7,4 % (654 invånare). Därefter följde Bromölla med 7,4 % (398 invånare).

I Höör fanns år 2022 totalt 829 sysselsatta mellan 20-64 år som hade sin huvudsakliga inkomst som företagare. Dessa utgjorde 17.7 procent av alla sysselsatta. 33.4 procent av alla aktiva företagare var kvinnor och 66.6 procent var män.

Den största andelen företagare fanns i Vellinge där andelen företagare av de sysselsatta mellan 20-64 år uppgick till 22,7 procent. Därefter följde Sjöbo med 20,1 procent, Simrishamn med 19,9 procent, Hörby med 18,5 procent och Höör där andelen var 17,7 procent.

7.3 Största arbetsgivare

Sysselsättningsstatistik per bransch ger en övergripande bild av strukturomvandlingen. Ett intressant komplement är att redovisa de största arbetsgivarna i kommunen, vilket kan ge en mera konkret bild av hur näringslivet ser ut. Det finns dock en del problem med att redovisa statistik på arbetsgivarnivå. De senaste decennier har många företag valt att avknoppa verksamheter i egna bolag, vilka samlas i en koncern. En stor koncern som till exempel TetraPak i Lund, kan bestå av nästan ett dussin företag med lokalisering i kommunen. Eftersom redovisningen av de största arbetsgivarna baseras på företag och inte på koncern, kan redovisningen därför bli svårtolkad. När de största arbetsgivarna jämförs över tid är det viktigt att tänka på att företag kan byta namn eller slås samman. Att en arbetsgivare försvinner behöver inte innebära att verksamheten lagts ned.

Tabellen nedan redovisar de största arbetsgivarna oavsett om de är offentliga eller privata. I nästan alla kommuner domineras sysselsättningen av sysselsatta inom kommunal offentlig verksamhet eller inom Region Skåne.

Största arbetsgivare i Höör

Största arbetsgivare 2005	Anställda	Största arbetsgivare 2023	Anställda
HÖÖRS KOMMUN	925	HÖÖRS KOMMUN	1 475
SKÅNE LÄNS LANDSTING	225	Föreningen Fogdaröd omsorg, vård & skola upa ek. för.	225
AB HÖÖRS PLÅT	125	REGION SKÅNE	225
BJÖRKVIKS VÅRDHEM AB	125	Skånes Djurpark Resort AB	175
LUNDS STIFTS PRÄSTERS VÅRD- & DIAKONIFÖRENING U.	125	Attendo LSS AB	75
BACKER BHV AB	75	Björkviks Vårdhem Aktiebolag	75
BILEMA THURE BERNTSSON AB	75	Cepa Steeltech AB	75
BOSJÖSTRAND VÅRDHEM AB	75	City Gross Sverige AB	75
EAST IMPORT I HÖÖR AB	75	FÖRENINGEN EMILIASKOLAN	75
HÄLLBOGRUPPEN AB	75	Höörs Fastighets Lokalaktiebolag	75
BJÖRKVIK-RINGSJÖHEMMET AB	35	KUBELIDENS MONTESSORIFÖRSKOLA, GRUNDSKOLA OCH FR	75
HÖÖRS KYRKLIGA SAMFÄLLIGHET	35	LUNDS STIFTSGÅRD, STIFTELSEN	75
LUNDS STIFTSGÅRD, STIFTELSEN	35	Elisefarm AB	35
STATENS INSTITUTIONSSTYRELSE	35	STATENS INSTITUTIONSSTYRELSE	35
STURE NILSSONS ÅKERI FALKENKLEV AB	35	Stejoh AB	35
Källa: Svenskt Näringsliv (www.foretagsklimat.se)

I tabellen nedan särredovisas enbart de 15 största privata arbetsgivare. Notera att till de privata arbetsgivarna räknas även offentligägda bolag.

Största privata arbetsgivare i Höör

Största priv. arbetsgivare 2005	Anställda	Största priv. arbetsgivare 2023	Anställda
AB HÖÖRS PLÅT	125	Föreningen Fogdaröd omsorg, vård & skola upa ek. för.	225
BJÖRKVIKS VÅRDHEM AB	125	Skånes Djurpark Resort AB	175
LUNDS STIFTS PRÄSTERS VÅRD- & DIAKONIFÖRENING U.	125	Attendo LSS AB	75
BACKER BHV AB	75	Björkviks Vårdhem Aktiebolag	75
BILEMA THURE BERNTSSON AB	75	Cepa Steeltech AB	75
BOSJÖSTRAND VÅRDHEM AB	75	City Gross Sverige AB	75
EAST IMPORT I HÖÖR AB	75	FÖRENINGEN EMILIASKOLAN	75
HÄLLBOGRUPPEN AB	75	KUBELIDENS MONTESSORIFÖRSKOLA, GRUNDSKOLA OCH FR	75
BJÖRKVIK-RINGSJÖHEMMET AB	35	LUNDS STIFTSGÅRD, STIFTELSEN	75
FÖRENINGEN EMILIASKOLAN	35	BJÖRKVIK-RINGSJÖHEMMET AB	35
KRISTIANSTAD-BLEKINGE KONSUMENTFÖRENING	35	Bosjökloster Slottsförvaltning AB	35
LUNDS STIFTSGÅRD, STIFTELSEN	35	Elisefarm AB	35
SKÅNES DJURPARK, STIFTELSEN	35	Höörs Gästgifwaregård AB	35
STURE NILSSONS ÅKERI FALKENKLEV AB	35	Stejoh AB	35
VAG - VATTEN OCH AVLOPPSGRUPPEN AB	35	VA Gruppen Drift AB	35
Källa: Svenskt Näringsliv (www.foretagsklimat.se)

7.4 Utlandsägda arbetsställen

Flertalet kommuner arbetar med att främja utlandsinvesteringar, vilket gör det intressant att studera antalet utlandsägda arbetsställen i kommunen. Utlandsägade tillför kapital och ger ofta tillgång till globala utvecklingsresurser och försäljningskanaler. Samtidigt kan utlandsägande även innebär en ökad sårbarhet och mindre lokalt engagemang från företagsledningen.

År 2023 fanns 4 659 utlandsägda arbetsställen i Skåne, varav 23 i Höör.

Flest antal utlandsägda arbetsställen i Höör var ägda av Storbritannien och Danmark

Antalet arbetsställen fördelade på ägarland och antalet anställda framgår av tabellen nedan. Ibland kan “Sverige” stå som största ägarland, vilket beror på att majoriteten av företaget ägs från utlandet, men det största enskilda ägarlandet är Sverige.

Arbetsställen fördelade på ägarländer och antal anställda vid arbetsställe i Höör år 2023

Land	0 Anst	1-9 Anst	10-50 Anst	51-100 Anst	Totalt
Storbritannien	0	9	0	0	9
Danmark	1	3	0	0	4
Norge	2	1	0	1	4
Litauen	0	1	0	0	1
Luxemburg	0	0	1	0	1
Nederländerna	0	1	0	0	1
Schweiz	0	1	0	0	1
Spanien	0	1	0	0	1
Tyskland	0	0	1	0	1
Totalt	3	17	2	1	23
Källa: SCB (Företagsregistret)

Ofta skiljer sig branschsammansättningen bland de utlandsägda arbetsställena från de arbetsställen som har en svensk ägare. Framför allt dominerar handel betydligt mera bland de utlandsägda företagen. Branschstrukturen bland de utlandsägda arbetsställena i Höör framgår av tabellen nedan.

Utlandsägda arbetsställen fördelade på bransch och antal anställda vid arbetsställe i Höör år 2023

Bransch	0	1-9	10-50	51-100	Totalt
Finans- och försäkringsverksamhet	1	0	0	0	1
Försörjning av el, gas, värme och kyla	0	1	0	0	1
Handel; reparation av motorfordon och motorcykla	1	4	1	0	6
Kultur, nöje och fritid	0	1	0	1	2
Transport och magasinering	0	1	0	0	1
Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och a	1	9	0	0	10
Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och	0	1	1	0	2
Totalt	3	17	2	1	23
Källa: SCB (Företagsregistret)

I nedanstående tabell redovisas de största utlandsägda arbetsställena fördelade på storleksklass och ägarland. Notera att samma företag kan ha mer än ett arbetsställe i kommunen.

De största utlandsägda arbetsställena i Höör år 2023

Företag	Anställda	Största ägarland
Skånes Djurpark Resort AB	51-100 Anst	Norge
Lidl Sverige Kommanditbolag	10-50 Anst	Tyskland
Evidensia Sverige AB	10-50 Anst	Luxemburg
Hey’di AB	1-9 Anst	Norge
Kronans Apotek AB	1-9 Anst	Litauen
JYSK AB	1-9 Anst	Danmark
St. Hippolyt Sverige Aktiebolag	1-9 Anst	Danmark
Stokholm Transport AB	1-9 Anst	Danmark
Källa: SCB (Företagsregistret)

8 Arbetslöshet

Trots att sysselsättningstillväxten i regionen som helhet varit relativt hög tenderar arbetslösheten att ligga över riksgenomsnittet. Detta kan tyckas paradoxalt, men kan till stor del förklaras med att även befolkningen i förvärvsarbetande ålder vuxit snabbt. Arbetslösheten är oftast högre för män än för kvinnor, vilket till stor del beror på att en väsentligt högre andel kvinnor vidareutbildar sig efter gymnasiet. Detta leder till att de inte söker arbete via Arbetsförmedlingen under tiden de studerar. Det faktum att fler kvinnor än män är högutbildade underlättar för kvinnor att få arbete efter utbildningen. Sysselsättningstillväxten varierar dock kraftigt inom regionen. Generellt har västra Skåne haft en starkare sysselsättningstillväxt än östra Skåne.

I den här rapporten används Arbetsförmedlingen verksamhetsstatistik som källa för att beräkna arbetslösheten. Med “arbetslöshet” avses här andelen invånare som är öppet arbetslösa eller befinner sig i program med aktivitetsstöd av “arbetskraften” (dvs. antalet sysselsatta plus antalet arbetslösa). Detta innebär att nivån skiljer sig från de officiella arbetslöshetstalen som baseras på den enkätbaserade Arbetskraftsundersökningen (AKU). Skälet till att AKU inte används är att urvalet är gjort för att vara statistiskt säkerställt på riksnivå, vilket innebär att statistiken är osäker redan på länsnivå och inte redovisas på kommunnivå.

År 2024 uppgick antalet arbetslösa i Höör till 434 vilket var en ökning med 154 personer sedan år 2008. Andelen arbetslösa av arbetskraften mellan 16-64 år ökade från 4,0 till 5,2 procent mellan 2008 och 2024.

Utvecklingen av arbetslösheten i regionen följer samma trender som i riket, om än på en något högre nivå. Andelen arbetslösa av arbetskraften sjönk kraftigt då tillväxten började ta fart i slutet av 1990-talet. För länet och flertalet kommuner fortsatte arbetslösheten att minska ända fram tills Finanskrisen 2008, då andelen arbetslösa vände kraftigt uppåt.

Arbetslösheten samvarierar med kommunernas sociala struktur och näringsliv. Arbetslösheten tenderar att vara lägst i relativt välbärgade förortskommuner vid kusten nära en större stad. Arbetslösheten är högst i de större städerna (undantaget Lund), i industrikommuner och i landsbygdskommuner i inlandet.

Ungdomsarbetslösheten i regionen följer i stort sett samma trend som den totala arbetslösheten, vilket innebär att den följer samma utveckling som i riket, dock på en något högre nivå.

I stort sett är det samma kommuner som har hög total arbetslöshet som även har hög ungdomsarbetslöshet.

9 Utbildning

En välutbildad befolkning är viktigt för att hålla nere arbetslösheten och öka konkurrenskraften. Tillgång till en kvalificerad arbetskraft är också av avgörande betydelse när företag tar lokaliseringsbeslut. Skåne är väl rustat med högre utbildning med Lunds Universitet (med filial i Helsingborg), Sveriges Lantbruksuniversitet, Malmö högskola och Kristianstad Högskola.

Trots kraftigt stigande utbildningsnivåer finns det stora problem med kompetensförsörjningen. Region Skånes “Skåne 2025 - Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos” från 2016 pekar på stora brister på lärare, specialistsjuksköterskor, specialistläkare, civilingenjörer och lärare. Det finns även risk för brist på yrkesgrupper med gymnasiala yrkesutbildningar inom industri och vård- och omsorg.

9.1 Befolkningens utbildningsnivå

På regional nivå har befolkningen i Skåne ungefär samma utbildningsnivå som i riket som helhet. Skillnaderna är främst att Skåne har något lägre andel med gymnasial utbildning än riket och en något högre andel av såväl högutbildade som personer med högst grundskoleutbildning.

Av befolkningen i Höör mellan 20-64 år hade år 2024 9,4 procent högst en grundskoleutbildning, 43,2 procent hade högst en utbildning på gymnasienivå, 16,2 procent hade högst en kort högskoleutbildning på mindre än 3 år medan 27,5 procent hade en lång högskoleutbildning och 1,8 procent hade en forskarutbildning.

Det finns avsevärda skillnader mellan mäns och kvinnors utbildningsnivåer. Kvinnor har en eftergymnasial utbildning i väsentligt högre utsträckning än män. En drivkraft bakom detta är att många traditionellt kvinnodominerade yrken inom offentlig sektor numera kräver en akademisk utbildning. Många kvinnodominerade yrken (till exempel lärare och sjuksköterskor) är legitimationsyrken som kräver en specifik utbildningsgång, vilket är mera ovanligt bland mansdominerade yrken.

Den kraftiga utbyggnaden av antalet högskoleplatser, som skedde i samband med 90-talskrisen, har inneburit att befolkningens genomsnittliga utbildningsnivå stigit kraftigt under de senaste decennierna. De årkullar som flödar in på arbetsmarknaden har i genomsnitt väsentligt högre utbildningsnivå än de som försvinner från arbetsmarknaden av åldersskäl. Även om antalet högskoleplatser inte ökar i samma takt som tidigare kommer detta leda till en stigande genomsnittlig utbildningsnivå bland befolkningen i förvärvsarbetande ålder under lång tid framåt.

Av männen i Höör hade 21,4 procent minst en treårig högskoleutbildning eller en forskarutbildning. Motsvarande andel av kvinnorna låg på 37,4 procent.

Kommentar: OBS! Tidsseriebrott 1999/2000.

De stigande utbildningsnivåerna över tid syns allra tydligast om vi studerar utvecklingen för de yngre årskullarna där ökad övergång till studier får snabbast genomslag i statistiken. Av kvinnorna mellan 25-34 år i Höör hade 36,9 procent minst en treårig högskoleutbildning, medan motsvarande andel av männen var 15,7 procent.

Kommentar: OBS! Tidsseriebrott 1999/2000.

Den generella utvecklingen i riket är att utbildningsnivåerna ökar och att unga kvinnor sedan början av 90-talet passerade de unga männen vad gäller högsta utbildningsnivå. Sedan dess har klyftorna i utbildningsnivå mellan män och kvinnor stadigt ökat.

Kommentar: OBS! Tidsseriebrott 1999/2000.

Befolkningens utbildningsnivå på kommunal nivå följer i stort sett den sociala strukturen i kommunen. Utbildningsnivåerna är lägst i kommuner i inlandet med hög andel industri eller lantbrukssysselsatta, medan de tenderar att vara högst i relativt välbärgade kustkommuner nära större städer och i universitetsstäder. De högsta andelarna invånare mellan 20-64 år med högst grundskoleutbildning hade Perstorp med 19,4 procent procent, följd av 16,2 procent i Bjuv.

De högsta andelarna invånare mellan 20-64 år med minst treårig eftergymnasial utbildning hade Lomma med 50,8 procent, följd av 48,2 procent i Lund.

9.2 Behörighet till gymnasieskolan

Som tidigare har konsaterats är en gymnasieutbildning i hög utsträckning att se som en nödvändig tröskel som måste passeras för att komma in på arbetsmarknaden. (Med gymnasiebehörighet avses behörighet till gymnasieskolans yrkesprogram.).

I Höör var läsåret 2023/2024 81,2 % av avgångseleverna i årskurs 9 beröriga till gymnaisiet. Motsvarande värde i Skåne var 84,4 % och i riket 83,8 %.

Även om merparten av eleverna är behöriga till gymnasiet så finns det stora skillnader mellan kommunerna. Högst andel gymnaiebehöriga hade Lomma med 95,7 %, därefter följde Vellinge med 94,9 % och Staffanstorp med 93,7 %. Lägst andel gymnaiebehöriga hade Tomelilla med 68,4 %, därefter följde Östra Göinge med 72,3 % och Perstorp med 73,1 %.

9.3 Övergång till eftergymnasial utbildning

Andelen elever som går vidare till en eftergymnasial utbildning från gymnasiet är starkt kopplat till föräldrarnas utbildningsnivå. De kommuner som har en högutbildad befolkning har därför också en hög andel elever som går vidare till en högre utbildning De allra högsta övergångsnivåerna finns därför i Lund och Lomma som har de högsta utbildningsnivåerna i regionen. De lägsta nivåerna återfinns i ett antal kommuner i inlandet som har en stor andel sysselsatta inom industri och lantbruk, vilket är samma kommuner där befolkningen generellt har en låg andel med eftergymnasial utbildning.

Andelen elever som går vidare till en eftergymnasial utbildning varierar starkt över tid. Ungdomar väljer ofta att studera när det är lågkonjunktur och svårt att hitta jobb, men avstår från studier när det är högkonjunktur och det är lättare att få arbete även för unga med endast en gymnasial utbildning.

Den högsta andelen invånare som gick vidare till en eftergymnasial utbildning inom tre år efter att de avslutat gymnasiet hade Lund med 74,7 procent, följd av 66,2 procent i Vellinge. Den lägsta andelen invånare som gick vidare till en eftergymnasial utbildning hade Klippan med 32,9 procent, följd av 34,2 procent i Örkelljunga.

I Höör hade 57 procent av de elever som fullföljt en gymnasieutbildning läsåret 2018/2019 påbörjat en eftergymnasial utbildning inom tre år. Andelen för kvinnor var 67 procent. Av männen var det 43 procent som gick vidare till en eftergymnasial utbildning

10 Ohälsa

Hälsa är ett svårfångat fenomen och det är svårt att finna uppföljningsbara data. Vi har valt att använda antalet ohälsodagar som ett mått på hälsa. Ohälsotalet mäter antalet summerade nettodagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, sjukersättning, aktivitetsersättning och rehabiliteringsersättning under året. utslagit på befolkningen i åldern 20-64 år. Måttet mäter alltså inte ohälsan för unga och gamla. Antalet ohälsodagar påverkas starkt av regelförändringar i sjukförsäkringar m.m., vilket innebär att man bör undvika att jämföra förändringar över tid. Måttet fungerar dock för att jämföra skillnader mellan regioner och kön vid samma tidpunkt.

År 2022 uppgick antalet ohälsodagar i Höör till 26.9 dagar fördelat på 32.7 dagar för kvinnor och 21.2 dagar för män.

I Höör stod personer födda i Sverige för 27.7 ohälsodagar, medan personer med annat födelseland stod för 22.2 dagar.

Antalet ohälsodagar varierar kraftigt mellan kommuner med olika näringslivsstruktur och social struktur. Även kommunens åldersstruktur har stor påverkan på ohälsotalet.

Det högsta antalet ohälsodagar år 2022 hade Perstorp med 35,9 dagar, vilket kan jämföras med 32,3 dagar i Klippan., Det lägsta antalet ohälsodagar fanns i Lomma med 11,7 dagar, vilket kan jämföras med 12,4 i Vellinge.

11 Yrkesstruktur

Att studera sysselsättningen per bransch ger en bra bild över inriktningen på näringslivet, men yrkesstrukturen ger en kompletterande bild av vilken verksamhet som bedrivs inom näringslivet och vilka kompetenser som efterfrågas. En relativt stor andel sysselsatta har även ”yrke okänt” som yrkesklassning. Notera även att yrkesklassningen endast gäller anställda och inte företagare. Det största antalet anställda år 2023 fanns inom yrket “Grundskollärare, fritidspedagoger och förskollärare”, där antalet anställda var 353 personer (7,5 % av det totala antalet anställda), “Butikspersonal” med 287 personer (6,1 %), “Skötare, vårdare och personliga assistenter m.fl.” med 285 personer (6,1 %), “Barnskötare och elevassistenter m.fl.” med 273 personer (5,8 %), “Snickare, murare och anläggningsarbetare” med 246 personer (5,2 %), “Undersköterskor” med 246 personer (5,2 %) och “Andra pedagoger med teoretisk specialistkompetens” där antalet uppgick till 211 personer (4,5 %).

Kvinnor och män befinner sig till stor del i olika yrken. I Höör var det endast 18 av totalt 104 yrken som var jämställda, definerat som att underrepresenterat kön stod för minst 40 procent av sysselsättningen. Dessa jämställda yrken stod för 10.5 procent av det totala antalet anställda i Höör.

12 Yrkesstruktur inom utvalda branscher

SCB:s utbildningsprognoser att det är bland annat inom hälso- och sjukvård och social omsorg, teknik och tillverkning och inom byggsektorn son det kan förväntas uppstå bristsituationer på arbetskraft med rätt utbildning. Nedan redovisas därför yrkesstrukturen inom ett antal branscher med stark koppling till dessa områden.

12.1 Byggverksamhet

Region Skånes utbildningsprognos visar inte på några stora underskott av byggarbetare med gymnasial utbildning, men det finns stora problem med att få lärlingsanställningar till gymnasieutbildade byggnadsarbetare. Bristen på lärlingsplaters är ett stort problem för byggindustrin, vilken länge signalerar att det finns en brist på erfarna byggnadsarbetare med lärlingsbevis.

Det största antalet anställda inom branschen byggverksamhet år 2023 fanns inom yrket “Snickare, murare och anläggningsarbetare”, där antalet anställda var 217 personer (39,7 % av det totala antalet anställda inom branschen), “Maskinförare” med 37 personer (6,8 %), “Takmontörer, golvläggare och VVS-montörer m.fl.” med 35 personer (6,4 %), “Ingenjörer och tekniker” med 34 personer (6,2 %), “Arbetsledare inom bygg och tillverkning m.m.” med 30 personer (5,5 %), “Grovarbetare inom bygg och anläggning” med 25 personer (4,6 %) och “Driftchefer inom bygg, anläggning och gruva” där antalet uppgick till 21 personer (3,8 %).

12.2 Vård och omsorg

Region Skånes utbildningsprognos pekar mot stora underskott på vårdpersonal, framför allt specialiserade sjuksköterskor och läkare, men även på personer med gymnasial utbildning inom vård- och omsorg. Det ökande antalet äldre i befolkningen driver efterfrågan på personal.

Det största antalet anställda inom branschen vård och omsorg samt sociala tjänster år 2023 fanns inom yrket “Skötare, vårdare och personliga assistenter m.fl.”, där antalet anställda var 260 personer (20,4 % av det totala antalet anställda inom branschen), “Undersköterskor” med 246 personer (19,3 %), “Andra pedagoger med teoretisk specialistkompetens” med 151 personer (11,9 %), “Vårdbiträden” med 95 personer (7,5 %), “Sjuksköterskor” med 78 personer (6,1 %), “Behandlingsassistenter och pastorer” med 64 personer (5,0 %) och “Naprapater, sjukgymnaster och arbetsterapeuter m.fl.” där antalet uppgick till 61 personer (4,8 %).

12.3 Utbildning

Region Skånes utbildningsprognos pekar mot underskott inom många lärarutbildningar. Allra mest markant är bristen på lärare inriktade mot matematik, NO och teknik. Det största antalet anställda inom branschen utbildning år 2023 fanns inom yrket “Grundskollärare, fritidspedagoger och förskollärare”, där antalet anställda var 326 personer (44,2 % av det totala antalet anställda inom branschen), “Barnskötare och elevassistenter m.fl.” med 241 personer (32,7 %), “Andra pedagoger med teoretisk specialistkompetens” med 48 personer (6,5 %), “Kockar och kallskänkor” med 21 personer (2,8 %), “Idrottsutövare och fritidsledare m.fl.” med 12 personer (1,6 %), “Chefer inom grund- och gymnasieskola samt vuxenutbildning” med 11 personer (1,5 %) och “Kontorsassistenter och sekreterare” där antalet uppgick till 11 personer (1,5 %).

12.4 Tillverkningsindustri och utvinning

Trots en kraftig nedgång av antalet sysselsatta inom tillverkningsindustrin råder det brist på kvalificerade yrkesarbetare, vilket till stor del beror på att få elever väljer att läsa på gymnasiets industriprogram. Det finns också en viss brist på bland annat civilingenjörer och annan personal inom tekniska yrken.

Det största antalet anställda inom branschen tillverkning och utvinning år 2023 fanns inom yrket “Smeder och verktygsmakare m.fl.”, där antalet anställda var 67 personer (31,3 % av det totala antalet anställda inom branschen), “Fordonsmekaniker och reparatörer m.fl.” med 26 personer (12,1 %), “Ingenjörer och tekniker” med 11 personer (5,1 %), “Snickare, murare och anläggningsarbetare” med 11 personer (5,1 %), “Försäkringsrådgivare, företagssäljare och inköpare m.fl.” med 8 personer (3,7 %), “Montörer” med 7 personer (3,3 %) och “Produktionschefer inom tillverkning” där antalet uppgick till 6 personer (2,8 %).

13 Bruttoregionprodukt, produktivitet och skattekraft

Hitintills har den redovisade statistiken främst tagit utgångpunkt från individer i egenskap av utbildade, anställda eller företagare. Men det är även viktigt att mäta utvecklingen i ekonomiska termer. I avsnittet nedan redovisas fyra olika mått:

1. Bruttoregionprodukt (BRP), vilket, något förenklat, är det sammanlagda värdet av alla varor och tjänster som produceras i en region. Bruttoregionprodukten är den regionala motsvarigheten till det som på nationell nivå kallas för bruttonationalprodukt (BNP). Notera att osäkerheterna i BRP-beräkningarna ökar ju lägre nivå de omfattar. Kommunala BRP-tal bör därför tolkas med stor försiktighet.
2. Produktivitet, definierat som bruttoregionprodukt per sysselsatt.
3. Daglönesumma, dvs. inkomst för förvärvsarbetande redovisad efter den plats där de arbetar (till skillnad från nattlönesumma som innebär att inkomsten redovisas efter var de förvärvsarbetande bor).
4. Skattekraft, vilket är den genomsnittliga beskattningsbara förvärvsinkomsten

De uppgifter som presenteras här är alla baserade på rörliga priser. Det hade varit önskvärt att uttrycka utvecklingen i fasta priser, men tyvärr redovisar inte SCB fastprisberäknade tidsserier för bruttoregionprodukt på kommunal nivå. Mellan 2015 och 2016 skedde ett kraftigt tidsseriebrott i beräkningarna av bruttoregionprodukt, vilket innebär att det inte redovisas några data tidigare än 2016.

13.1 Bruttoregionprodukt

Sverige har sedan början av 00-talet haft en god tillväxt av bruttonationalprodukten. Den mycket kraftiga nedgången av BNP som följde på Finanskrisen 2008 återhämtades snabbt. Skåne följer samma utvecklingsbana som riket, men på en något lägre nivå.

År 2022 uppgick bruttoregionprodukten i Höör till 4,2 miljarder kr. Tillväxten av BRP i rörliga priser mellan år 2016 och 2022 i Höör uppgick till 31,3 procent vilket kan jämföras med 36,2 procent i Skåne och 33,2 procent i riket.

Bruttoregionprodukten per capita har haft en väsentligt sämre utveckling i Skåne än i riket. Delvis beror det på att regionen haft en högre befolkningstillväxt än i riket, samtidigt som tillväxten av bruttoregionprodukten varit något sämre än i riket.

BRP per invånare år 2022 i Höör uppgick till 243 510 kr. vilket kan jämföras med 477 508 kr. i Skåne och 557 350 kr. i riket.

Mellan år 2016 och 2022 växte BRP per invånare i Höör med 23 procent vilket kan jämföras med 28 procent i Skåne och 27 procent i riket.

13.2 Produktivitet

Produktiviteten visar hur mycket värde som produceras av varje sysselsatt person och definieras här som bruttoregionprodukten dividerat med antalet sysselsatta. I genomsnitt producerar varje sysselsatt i Skåne varor och tjänster av ett mindre värde än genomsnittet för riket.

BRP per sysselsatt (produktiviteten) år 2022 i Höör uppgick till 782 318 kr. vilket kan jämföras med 1 026 925 kr. i Skåne och 1 116 602 kr. i riket.

Mellan år 2016 och 2022 växte BRP per sysselsatt i Höör med 33 procent vilket kan jämföras med 24 procent i Skåne och 24 procent i riket.

13.3 Daglönesummor

Daglönesumma per sysselsatt kan ses som ett alternativt mått som indikerar produktiviteten i den uppmätta ekonomin. I Skåne som helhet ligger lönesumman per sysselsatt lägre i än riksgenomsnittet, vilket även gäller BRP/sysselsatt. De båda måtten samvarierar, men daglönesumma per sysselsatt utvecklas i jämnare takt mellan åren, då antalet sysselsatta inte kan justeras efter konjunkturen på samma sätt som produktionen varierar.

Daglönesumman per sysselsatt år 2023 i Höör uppgick till 312 047 kr. vilket kan jämföras med 409 202 kr. i Skåne och 421 826 kr. i riket. Mellan år 2002 och 2023 växte daglönesumman per sysselsatt i Höör med 99 procent, vilket kan jämföras med 94 procent i Skåne och 92 procent i riket.

13.4 Skattekraft

För att kunna säkra tillgången på välfärdstjänster och infrastruktur m.m. är det av väsentlig betydelse att det finns en skattebas i regionen. Skattekraften bestäms av den genomsnittliga beskattningsbara förvärvsinkomsten för varje inkomsttagare och hur stor andelen inkomsttagare av befolkningen är. Skattekraften i Skåne är relativt låg eftersom ekonomin i Skåne genererar mindre lönesummor per sysselsatt än riksgenomsnittet och eftersom en lägre andel personer i förvärvsarbetande ålder är sysselsatta än genomsnittet för riket. År 2024 uppgick skattekraften per invånare i Höör till 90 procent av genomsnittet för riket vilket kan jämföras med 93 procent i Skåne.