Näringsliv och arbetsmarknad i Bjuv
Region Skåne, Enheten för samhällsanalys
2023-02-09
Förord
Region Skåne har sedan år 2000 det regionala utvecklingsansvaret i Skåne. I mandatet ingår att i samverkan med andra aktörer verka för att öka antalet sysselsatta i regionen och främja en hållbar tillväxt. Kunskapsspridning är en viktig del av uppdraget. Region Skånes enhet för samhällsanalys har därför gjort en rapport om befolkning, utbildningsstruktur, arbetsmarknad och strukturomvandling för varje kommun i Skåne. Avsikten är att kommunerna ska kunna jämföra sig med Skåne som helhet och med riket vad det gäller viktiga utvecklingsförutsättningar.
1 Inledning
De senaste decennierna har präglats av en kraftig strukturomvandling såväl i regionen som i riket som helhet. Två kriser har utlöst kraftiga omvälvningar av näringsliv och arbetsmarknad. Den första krisen 1990-93 innebar en kraftig nedgång av sysselsättningen i alla delar av riket. Först slog krisen framför allt mot den konkurrensutsatta tillverkningsindustrin. Därefter kom kraftiga neddragningar av den offentliga sektorn som ett resultat av de betydande underskott i de offentliga finanserna som krisen orsakat.
Först 1997/98 började sysselsättningen påtagligt att återhämtas, vilket berodde på att både den privata och den offentliga sysselsättningen började stiga samtidigt. Krisen medförde en kraftigt ökad produktivitet inom industrin, vilket medförde ett minskat personalbehov. Den ökade produktiviteten var en följd av att den ökade kostnadspressen tvingade fram rationaliseringar, samtidigt som lågproduktiva industriföretag slogs ut. Samtidigt växte företagstjänsterna kraftigt, vilket delvis var en följd av att verksamheter outsourcades från industrin. Även om bortfallet av industrisysselsättningen till stora delar kompenserades av tillväxten inom tjänstenäringarna så hade de växande branscherna inom tjänstesektorn andra lokaliseringskrav än de industribranscher de ersatte. Större urbana centra växte kraftigt, medan många mindre orter drabbades hårt av industrisysselsättningens tillbakagång.
Nittiotalskrisen blev även startskottet för en kraftig utbyggnad av högskolan, vilken lett till en radikal höjning av befolkningens utbildningsnivå.
Kommuner inom pendlingsavstånd till större centra har ofta kunnat kompensera en minskande sysselsättning i kommunen med ökande utpendling, men kommuner långt ifrån större städer har oftast haft en svag utveckling av antalet sysselsatta.
Perioden från slutet av 90-talet till 2008 präglades av återhämtning och tillväxt, med såväl växande sysselsättning som befolkning. Hösten 2008 inträffade Finanskrisen, vilken ledde till en kraftig nedgång av sysselsättningen under 2009. Jämfört med 90-talskrisen gav Finanskrisen trots allt relativt små effekter på sysselsättningen, men ledde till en mycket kraftig nedgång av BNP. Den totala sysselsättningen och BNP återhämtade sig snabbt, men det var främst tjänstesektorn som stod för tillväxten, medan antalet sysselsatta inom tillverkningsindustrin fortsatt att minska.
Fram till 2020 och pandemins utbrott upplevde Sverige flera år av god ekonomins utveckling, men under år 2020 krympte återigen landet BNP. Återhämtningen i ekonomin var relativt snabb och redan 2021 var tillväxten hög. Men under 2022 har omfattande störningarna i leverans- och värdekedjor i kölvattnet av pandemin, krig och expansiv ekonomisk politik resulterat i att inflationen stigit kraftigt. Därtill har stigande räntor och höga elpriser bidragit till att hushållens köpkraft och konsumtion minskat.
2 Befolkningsutveckling
Den demografiska utvecklingen är av avgörande betydelse. Den påverkar kompetensförsörjningen, hemmamarknadens storlek och efterfrågan på offentlig och privat service. Flertalet kommuner i Skåne har vuxit de senaste åren, oftast till stor del beroende på en stor inflyttning från utlandet. Befolkningen i Bjuv ökade under perioden 2000-2021 med 2 137 personer (15,6 %) till 15 842 personer.
Sverige har under lång tid varit ett invandrarland. Under efterkrigsperioden bemannades den växande industrin av bland annat finnar och personer från sydeuropa. Byggandet av öresundsbron och höga bopriser i Danmark ledde till en inflyttning av danskar till Skåne under 00-talet. Sedan 90-talet och framåt har Sverige även haft en hög invandring av först personer från det sönderfallande Jugoslavien och därefter från mellanöstern och nordafrika.
År 2020 var 3,5 procent av befolkningen i Bjuv (546 personer) födda i övriga Norden, 12,8 procent (2 007 personer) var födda i övriga Europa och 9,2 procent (1 442 personer) var födda utanför Europa.
Mellan 2002 och 2020 förändrades antalet invånare i Bjuv vilka var födda i övriga Norden med -21,2 procent (-147 personer), antalet invånare födda i övriga Europa med 112,4 procent (1 062 personer) och antalet invånare födda i övriga världen med 428,2 procent (1 169 personer).
År 2021 fanns den högsta andelen utrikesfödda invånare i Malmö där andelen uppgick till 35,1 procent (123 290 personer) och Burlöv med 33,7 % (6 665 personer).
Den lägsta andelen utrikesfödda invånare fanns i Vellinge där andelen uppgick till 9,3 procent (3 490 personer) och Lomma med 10,1 % (2 496 personer).
År 2020 fanns den högsta andelen invånare födda utanför Europa i Malmö där andelen uppgick till 18,3 procent (63 655 personer) och Burlöv med 14,8 % (2 854 personer).
Den lägsta andelen invånare födda utanför Europa fanns i Vellinge där andelen uppgick till 2,7 procent (1 004 personer) och Sjöbo med 3,1 % (593 personer).
Den del av befolkningen som är född i Sverige blir allt äldre, vilket innebär att försörjningsbördan stiger. Samma sak gäller även den del av befolkningen som är född i övriga norden. Inom den gruppen skedde en stor del av invandringen under industrialismens höjdpunkt på 50-, 60- och 70-talen, vilket innebär att de som är födda i övriga norden ofta är relativ åldersstigna. Den kraftiga nedgången av bostadspriserna på den danska bostadsmarknaden år 2007 har även inneburit ett negativt flyttnetto mot Danmark, vilket till stor del består av återflyttande danskar. Invånarna födda utanför norden har tyngdpunkten i yngre förvärvsarbetande åldersgrupper, vilket innebär att de delvis kan kompensera för den åldrande svenskfödda befolkningen. Utmaningen här ligger i att höja sysselsättningsgraden för den utlandsfödda delen av befolkningen.
3 Bostäder
Tillgång till bostäder är en avgörande faktor för befolkningens välfärd och företagens kompetensförsörjning. I Skåne råder det brist på bostäder i samtliga kommuner enligt Boverkets årliga kommunenkät.
3.1 Bostadsbestånd
År 2021 fanns det totalt 6 514 bostäder i Bjuv. Av dessa stod äganderätter för 61,9 procent av beståndet, följt av hyresrätter (26,6 %) och bostadsrätter (11,4 %). Diagrammet nedan visar hur lägenheterna fördelar sig efter husttyp (notera att “lägenheter” avser bostader både i småhus och flerbostadshus).
Bostadsbeståndets fördelning mellan hyresrätter, bostadsrätter och äganderätter framgår av diagrammet nedan.
Diagrammet nedan visar hur lägenheterna fördelas mellan olika bostadsstorlekar.
3.2 Nyproduktion
Efter en kraftig nedgång av byggandet på 90-talet har byggande i landet ökat kraftigt de senaste åren. År 2021 färdigställdes 8 lägenheter i Bjuv. I genomsnitt har 14 lägenheter färdigställts årligen under den senaste tioårsperioden. Av dessa var 55,7 procent äganderätter, 37,1 procent hyresrätter och 7,1 procent bostadsrätter. Av diagrammen nedan framgår hur nyproduktionen varierat sedan början av 1990-talet.
4 Sysselsättning
En av de absolut viktigaste faktorerna för utveckling av välfärden är att befolkningen är i arbete. Ett vanligt mått på detta är sysselsättningsgraden, vilken här definieras som antalet sysselsatta i åldern 20-64 år dividerat med befolkningen i samma ålder. Som framgår av diagrammen nedan föll sysselsättningsgraden mycket kraftigt i början av 1990-talet som en följd av den djupa krisen som Sverige gick in i mellan 1990-93 för att därefter stiga, men återigen falla under Finanskrisen 2009.
Det kan finnas flera skäl till att sysselsättningsgraden är låg eller sjunker. Om befolkningen växer snabbare än sysselsättningen kan det resultera i en sjunkande sysselsättningsgrad. Om sysselsättningen minskar, men befolkningen minskar ännu snabbare resulterar det tvärtom i en ökande sysselsättningsgrad, vilket är fallet för vissa län i norra Sverige.
Både antalet sysselsatta och befolkningen i förvärvsarbetande ålder i Bjuv har ökat sedan periodens början, men eftersom befolkningen har stigit snabbare än sysselsättningen så har sysselsättningsgraden minskat
Den högsta andelen sysselsatta år 2021 hade Svedala (87,0 procent) och Lomma (86,6 procent).
Den lägsta andelen sysselsatta fanns i Lund (70,0 procent) och Perstorp (72,2 procent).
Mellan år 2005 och 2021 skedde den högsta procentuella sysselsättningstillväxten i åldersgruppen 20-64 år i Malmö med 43,5 procent (48 529 sysselsatta) och Burlöv med 31,8 % (2 060). Den lägsta sysselsättningstillväxten skedde i Simrishamn med -6,6 procent (-515 sysselsatta) och Östra Göinge med -2,8 % (-168).
Kartan ovan mäter sysselsättningsförändringen för befolkningen efter vilken kommun de bor i (den så kallade “nattbefolkningen”. Kartan nedan mäter istället sysselsättningstillväxten efter vilken kommun befolkningen arbetar i (“dagbefolkning”). En generell effekt av Finanskrisen 2008/09 har varit att sysselsättningen minskade i kommuner som präglades av en stor andel tillverkningsindustri eller perifert läge i förhållande till större städer, medan sysselsättningsökningen som som skett sedan Finanskrisen framför allt har skett i storstäder och andra större städer med mera gynnsamma lokaliseringsförutsättningar för branscher inom tjänstesektorn.
Mellan år 2005 och 2021 skedde den högsta procentuella tillväxten av sysselsatta efter arbetsställekommun i Malmö med 39,8 procent (53 506 sysselsatta) och Staffanstorp med 37,6 % (1 846).
Den lägsta sysselsättningstillväxten hade Östra Göinge med -16,5 procent (-823 sysselsatta) och Bromölla med -8,5 % (-401).
En förändring av antalet sysselsatta boende i kommunen behöver inte innebära en förändring av sysselsättningsgraden. Om sysselsättningen minskar kan det till exempel även ske en minskning av befolkningen i förvärvsarbetande ålder, vilket kan leda till en oförändrad och ibland till och med stigande sysselsättningsgrad. Även ett ökat antal sysselsatta i kombination med en stigande befolkning i förvärvsarbetande ålder kan leda till en oförändrad andel sysselsatta. Kartan nedan visar förändringen av sysselsättningsgraden i procentenheter.
Den bästa utvecklingen av sysselsättningsgraden mellan 2005 till 2021 hade Landskrona, med en förändring på 9,0 procentenheter.
Om avsikten är att mäta hur en eller flera kommuner presterat är det inte självklart att det lämpligaste är att jämföra med utvecklingen i riket som helhet. Det finns stora skillnader mellan rikets kommuner som beror på omständigheter som är omöjliga att påverka. Sådana faktorer kan handla om avstånd till storstäder, om kommunen ligger i en glesbygdsregion m.m. Andra faktorer är påverkbara, men endast på lång sikt. Exempel på sådana trögrörliga faktorer är kommunens branschsammansättning och transportinfrastruktur, vilka visserligen går att påverka, men endast i mindre utsträckning på kort sikt.
Sveriges kommuner och landsting (SKL) har tagit fram en kommungruppsindelning som baseras på att alla kommuner i riket redovisas i nio olika grupper som ska möjliggöra jämförelser mellan kommuner med någorlunda jämförbara förutsättningar. Gruppen “Storstäder” innehåller till exempel rikets tre storstadskommuner. Om avsikten är att studera till exempel Malmös sysselsättningsutveckling kan det ofta vara rimligare att jämföra med tillväxten i Stockholm och Göteborg än med ett riksgenomsnitt som baseras på alla kommuner i riket, inklusive glesbygdskommuner med helt andra tillväxtförutsättningar. Diagrammet nedan visar sysselsättningstillväxten per kommun efter arbetsställets belägenhet (s k “dagbefolkning”), fördelat på SKL:s kommungrupper. Kommunerna i Skåne är färgade efter vilken regiondel de tillhör och har försetts med namn. Kommuner utanför regionen redovisas som mindre svarta punkter.
Bjuv tillhör kommungruppen “Pendlingskommun nära större stad”. Sysselsättningstillväxten i Bjuv under den studerade perioden låg på plats 34 av 51 i kommungruppen och på plats 187 bland alla Sveriges kommuner.
5 Sysselsättning per bransch
Sysselsättningsutvecklingen i riket och regionen har kännetecknats av att antalet sysselsatta inom tillverkningsindustri minskar, medan antalet sysselsatta inom företagstjänster, hotell- och restaurang och handel ökar.
De branscher som sysselsatte flest personer i Bjuv år 2021 var “tillverkning och utvinning” med 860 sysselsatta, “transport och magasinering” med 840 sysselsatta och “vård och omsorg; sociala tjänster”, som sysselsatte 791 personer.
| Bransch | Sysselsatta i Bjuv 2021 | Sys.andel (%) | Sys.andel Riket (%) |
|---|---|---|---|
| tillverkning och utvinning | 860 | 15,6 | 10,7 |
| transport och magasinering | 840 | 15,2 | 4,5 |
| vård och omsorg; sociala tjänster | 791 | 14,3 | 16,0 |
| handel | 688 | 12,5 | 11,7 |
| utbildning | 637 | 11,5 | 10,7 |
| byggverksamhet | 499 | 9,0 | 7,3 |
| företagstjänster | 487 | 8,8 | 12,4 |
| offentlig förvaltning och försvar | 266 | 4,8 | 6,3 |
| kulturella och personliga tjänster m.m. | 148 | 2,7 | 4,5 |
| jordbruk, skogsbruk och fiske | 115 | 2,1 | 1,9 |
| okänd verksamhet | 68 | 1,2 | 1,2 |
| fastighetsverksamhet | 38 | 0,7 | 1,7 |
| hotell- och restaurangverksamhet | 34 | 0,6 | 3,5 |
| finans- och försäkringsverksamhet | 21 | 0,4 | 2,0 |
| information och kommunikation | 20 | 0,4 | 4,5 |
| energiförsörjning; miljöverksamhet | 12 | 0,2 | 1,1 |
| totalt | 5 524 | 100,0 | 100,0 |
| Källa: SCB (RAMS) | |||
6 Pendling
Rörligheten på arbetsmarknaden tenderar att öka över tid och de funktionella arbetsmarknaderna blir allt större. Detta är till stor del en följd av allt effektivare transportsystem, men också av en tydligare specialisering inom arbetslivet där sannolikheten för att hitta ett passande arbete i närheten av bostaden minskar. Även stigande bostadspriser leder till utträngningseffekter där invånarna får söka bostäder långt bort från de större städerna där de dynamiska arbetsmarknaderna finns.
Sedan ett antal år tillbaka saknas tillgång till kommunal pendling till och från de nordiska grannländerna.. Danmark och Norge lämnar inte längre ut data till Sverige, vilket innebär att senaste data för kommunal pendling till och från Danmark avser 2015. Tillgången till data för pendling mellan Norge och Sverige är ännu sämre. Den senaste tillgängliga statistiken för kommunal pendling till och från Norge är från 2010. För kommunerna i Västra Götalandsregionen finns data fram till 2015, vilket även gäller för total pendling på riksnivå. Pendlingen till och från kommunerna utanför Västra Götaland mellan 2010-2015 har fördelats proportionellt efter kommunernas andel av pendlingen 2010. Efter 2015 antas pendlingen vara oförändrad. Det är djupt olyckligt att tillgången till aktuell statistik inte finns, men vi har ändå beslutat att ta med senast tillgängliga data för pendling till Norge och Danmark med motivet att det blir mindre fel att ta med dem än att helt bortse från pendlingen till grannländerna.
6.1 Inpendling
Det största antalet inpendlare till Bjuv år 2021 pendlade in från Helsingborg där antalet pendlare uppgick till 1 247 (+49,0 % sedan år 2000) följt av Åstorp med 394 (+12,6 %), Ängelholm med 236 (+8,3 %) och Landskrona där antalet pendlare uppgick till 178 (+173,8 %).
| Bostadskommun | Pendlare 2021 | Förändr. 2000 till 2021 | Tillv. (%) |
|---|---|---|---|
| Helsingborg | 1 247 | 410 | 49,0 |
| Åstorp | 394 | 44 | 12,6 |
| Ängelholm | 236 | 18 | 8,3 |
| Landskrona | 178 | 113 | 173,8 |
| Klippan | 156 | 59 | 60,8 |
| Svalöv | 151 | 13 | 9,4 |
| Höganäs | 104 | 5 | 5,1 |
| Malmö | 74 | 41 | 124,2 |
| Örkelljunga | 63 | 42 | 200,0 |
| Båstad | 34 | 26 | 325,0 |
| Kävlinge | 34 | 18 | 112,5 |
| Lund | 29 | -4 | -12,1 |
| Eslöv | 28 | 21 | 300,0 |
| Perstorp | 28 | 20 | 250,0 |
| Kristianstad | 22 | 19 | 633,3 |
| Övriga | 252 | 105 | 71,4 |
| Totalt | 3 030 | 950 | 45,7 |
| Källa: SCB (RAMS). Observera att data för Öresundspendling avser år 2015 | |||
6.2 Utpendling
Det största antalet utpendlare från Bjuv år 2021 pendlade ut till Helsingborg där antalet pendlare uppgick till 2 533 (+33,7 % sedan år 2000) följt av Åstorp med 433 (+48,3 %), Ängelholm med 338 (+207,3 %) och Malmö där antalet pendlare uppgick till 269 (+111,8 %).
| Arbetsställekommun | Pendlare 2021 | Förändr. 2000 till 2021 | Tillv. (%) |
|---|---|---|---|
| Helsingborg | 2 533 | 639 | 33,7 |
| Åstorp | 433 | 141 | 48,3 |
| Ängelholm | 338 | 228 | 207,3 |
| Malmö | 269 | 142 | 111,8 |
| Landskrona | 243 | 107 | 78,7 |
| Öresundsreg. (DK) | 135 | 89 | 193,5 |
| Svalöv | 131 | 46 | 54,1 |
| Klippan | 114 | 60 | 111,1 |
| Höganäs | 90 | 50 | 125,0 |
| Lund | 86 | 47 | 120,5 |
| Perstorp | 40 | 23 | 135,3 |
| Kävlinge | 37 | 16 | 76,2 |
| Eslöv | 33 | 22 | 200,0 |
| Stockholm | 30 | 4 | 15,4 |
| Hässleholm | 25 | 20 | 400,0 |
| Övriga | 303 | 148 | 95,5 |
| Totalt | 4 840 | 1 782 | 58,3 |
| Källa: SCB (RAMS). Observera att data för Öresundspendling avser år 2015 | |||
7 Företagande
7.1 Nyföretagande
Nivån på nyföretagandet i regionen ligger vanligtvis högt. Skåne brukar ha det tredje högsta nyföretagandet i landet i förhållande till befolkningens storlek, men det kan variera något mellan åren. År 2016 hade Skåne dock ett nyföretagande som låg något under riksgenomsnittet, men på sjätte plats bland Sveriges län, vilket förklaras med att Stockholms höga nyföretagande drar upp riksgenomsnittet. 2017 sjönk nyföretagandet i Skåne, men nivån var något högre än i riket. En tänkbar förklaring är att den starka konjunkturen låg bakom det låga nyföretagandet åren innan pandemin, Den starka utveckling på arbetsmarknaden gjorde det det enklare att hitta arbete som anställd, vilket pressade ner nyföretagandet. 2020 vände företagandet uppåt igen.
År 2020 uppgick antalet nya företag per 1000 invånare mellan 16-64 år i Bjuv till 8,0 vilket kan jämföras med 11,9 företag i Skåne och 11,6 företag i riket.
Nyföretagandet är ofta högst i de större städerna samt i relativt välbärgade kommuner i nära anslutning till de större städerna.
Kommuner utanför de större städernas influensområde, ofta av bruksortskaraktär tenderar att ha lågt nyföretagande. Nyföretagandet är starkt kopplat till utbildning och inkomster.
Det bör dock noteras att de företag som bildas i och runt de större städerna i högre utsträckning än i mera perifera kommuner är sidoverksamheter, medan de företag som drivs på landsbygden ofta utgör företagarens huvudsakliga inkomstkälla.
År 2020 fanns det högsta antalet nystartade företag per 1000 invånare mellan 16-64 år i Båstad med 18,5 företag (152 företag) och Vellinge med 17,1 (355 företag).
Det lägsta antalet nystartade företag per 1000 invånare fanns i Åstorp med 7,8 företag (75 företag) och Bjuv med 8,0 (76 företag).
7.2 Aktiva företagare
En stor andel av alla företag startas inte med avsikten att de ska bli företagarens primära inkomstkälla. Många sysselsatta blir så kallade “kombinatörer”, dvs. personer som har sin primära inkomst som anställda, men driver ett företag som sidoverksamhet, ofta som enskild firma. Många företag, inte minst i storstadsområdena drivs av kombinatörer. Men om vi studerar hur stor andel av de sysselsatta som driver företag som sin primära inkomstkälla så är det oftast landsbygdskommunerna som har höga andelar företagare. Nedanstående diagram redovisar andelen sysselsatta mellan 20-64 år som har sin huvudinkomst som sysselsatta som företagare eller som anställda i egenägt aktiebolag. När ordet företagare används i detta avsnitt avses endast sysselsatta som har sin huvudsakliga inkomst som företagare. Uppgifterna avser nattbefolkningen, dvs statistiken görs utifrån var de sysselsatta bor och inte var de har sin arbetsplats.
Av de sysselsatta invånarna i Bjuv hade år 2020 5,2% (157 personer) av kvinnorna sin huvudsakliga inkomst som företagare. Motsvarande andel för män var 9,3% (325). Totalt hade 7,4% (482) sin huvudsakliga inkomst som företagare.
Av de utlandsfödda sysselsatta invånarna i Bjuv hade år 2020 9,4% (161 personer) sin huvudsakliga inkomst som företagare. Bland sysselsatta födda i Sverige var motsvarande andel 6,7% (322 personer) företagare.
Mellan 2008 och 2020 minskade andelen företagare av de sysselsatta med 4,5 procent. I absoluta tal ökade antalet med 8 personer.
Den högsta andelen företagare bland de sysselsatta fanns i Simrishamn där andelen uppgick till 16,1 % (1 161 invånare). Därefter följde Båstad med 14,3 % (867 invånare). Lägst andel företagare fanns i Bromölla där andelen uppgick till 6,4 % (337 invånare). Därefter följde Burlöv med 6,4 % (514 invånare).
7.3 Största arbetsgivare
Sysselsättningsstatistik per bransch ger en övergripande bild av strukturomvandlingen. Ett intressant komplement är att redovisa de största arbetsgivarna i kommunen, vilket kan ge en mera konkret bild av hur näringslivet ser ut. Det finns dock en del problem med att redovisa statistik på arbetsgivarnivå. De senaste decennier har många företag valt att avknoppa verksamheter i egna bolag, vilka samlas i en koncern. En stor koncern som till exempel TetraPak i Lund, kan bestå av nästan ett dussin företag med lokalisering i kommunen. Eftersom redovisningen av de största arbetsgivarna baseras på företag och inte på koncern, kan redovisningen därför bli svårtolkad. När de största arbetsgivarna jämförs över tid är det viktigt att tänka på att företag kan byta namn eller slås samman. Att en arbetsgivare försvinner behöver inte innebära att verksamheten lagts ned.
Tabellen nedan redovisar de största arbetsgivarna oavsett om de är offentliga eller privata. I nästan alla kommuner domineras sysselsättningen av sysselsatta inom kommunal offentlig verksamhet eller inom Region Skåne.
| Största arbetsgivare 2005 | Anställda | Största arbetsgivare 2021 | Anställda |
|---|---|---|---|
| BJUVS KOMMUN | 1 325 | BJUVS KOMMUN | 1 075 |
| FINDUS SVERIGE AB | 1 125 | Omsorg i Bjuv AB | 625 |
| SAINT-GOBAIN ISOVER AB | 475 | Saint-Gobain Sweden AB | 425 |
| BMH MARINE AB | 125 | Logent AB | 375 |
| CC HÖGANÄS BYGGKERAMIK AB | 125 | Mediaporten AB | 225 |
| HÖGANÄS BJUF AB | 125 | Bruks Siwertell AB | 125 |
| CEDERBERGS ÅKERI AB | 75 | GLIMÅKRA ÅKERI AB | 125 |
| NORRA VRAMS VÅRDHEM AB | 75 | Höganäs Borgestad AB | 125 |
| SKÅNE LÄNS LANDSTING | 75 | Agro Maskiner Billesholm AB | 75 |
| EKEBY MÖBELAFFÄR AB | 35 | Charkprodukter i Billesholm AB | 75 |
| FINDUS R&D AB | 35 | Ekeby Möbler Aktiebolag | 75 |
| J D STENQVIST AB | 35 | Foodhills AB | 75 |
| KLS LIVSMEDEL EKONOMISK FÖRENING | 35 | Partnergruppen Svenska AB | 75 |
| SKÅNSKA BYGGVAROR AB | 35 | Skogsvårdsbolaget TS AB | 75 |
| UTE-TJÄNST I BJUV AB | 35 | SKRUVA TEKNIK AB | 35 |
| Källa: Svenskt Näringsliv (www.foretagsklimat.se) | |||
I tabellen nedan särredovisas enbart de 15 största privata arbetsgivare. Notera att till de privata arbetsgivarna räknas även offentligägda bolag.
| Största priv. arbetsgivare 2005 | Anställda | Största priv. arbetsgivare 2021 | Anställda |
|---|---|---|---|
| FINDUS SVERIGE AB | 1 125 | Omsorg i Bjuv AB | 625 |
| SAINT-GOBAIN ISOVER AB | 475 | Saint-Gobain Sweden AB | 425 |
| BMH MARINE AB | 125 | Logent AB | 375 |
| CC HÖGANÄS BYGGKERAMIK AB | 125 | Mediaporten AB | 225 |
| HÖGANÄS BJUF AB | 125 | Bruks Siwertell AB | 125 |
| CEDERBERGS ÅKERI AB | 75 | GLIMÅKRA ÅKERI AB | 125 |
| NORRA VRAMS VÅRDHEM AB | 75 | Höganäs Borgestad AB | 125 |
| CERES I SKÅNE AB | 35 | Agro Maskiner Billesholm AB | 75 |
| EKEBY MÖBELAFFÄR AB | 35 | Charkprodukter i Billesholm AB | 75 |
| FINDUS R&D AB | 35 | Ekeby Möbler Aktiebolag | 75 |
| J D STENQVIST AB | 35 | Foodhills AB | 75 |
| KLS LIVSMEDEL EKONOMISK FÖRENING | 35 | Partnergruppen Svenska AB | 75 |
| SKRUVA TEKNIK AB | 35 | Skogsvårdsbolaget TS AB | 75 |
| SKÅNSKA BYGGVAROR AB | 35 | Delikatessbageriet JTF AB | 35 |
| UTE-TJÄNST I BJUV AB | 35 | SKRUVA TEKNIK AB | 35 |
| Källa: Svenskt Näringsliv (www.foretagsklimat.se) | |||
7.4 Utlandsägda arbetsställen
Flertalet kommuner arbetar med att främja utlandsinvesteringar, vilket gör det intressant att studera antalet utlandsägda arbetsställen i kommunen. Utlandsägade tillför kapital och ger ofta tillgång till globala utvecklingsresurser och försäljningskanaler. Samtidigt kan utlandsägande även innebär en ökad sårbarhet och mindre lokalt engagemang från företagsledningen.
År 2021 fanns 4 296 utlandsägda arbetsställen i Skåne, varav 21 i Bjuv.
Flest antal utlandsägda arbetsställen i Bjuv var ägda av Norge och Luxemburg
Antalet arbetsställen fördelade på ägarland och antalet anställda framgår av tabellen nedan. Ibland kan “Sverige” stå som största ägarland, vilket beror på att majoriteten av företaget ägs från utlandet, men det största enskilda ägarlandet är Sverige.
| Land | 0 Anst | 1-9 Anst | 10-50 Anst | 51-100 Anst | 101-500 Anst | Totalt |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Norge | 2 | 2 | 0 | 1 | 0 | 5 |
| Luxemburg | 0 | 1 | 1 | 0 | 1 | 3 |
| Tyskland | 0 | 1 | 2 | 0 | 0 | 3 |
| Finland | 0 | 2 | 0 | 0 | 0 | 2 |
| Belgien | 0 | 0 | 1 | 0 | 0 | 1 |
| Danmark | 0 | 0 | 0 | 1 | 0 | 1 |
| Frankrike | 0 | 0 | 0 | 0 | 1 | 1 |
| Litauen | 0 | 1 | 0 | 0 | 0 | 1 |
| Nederländerna | 0 | 0 | 1 | 0 | 0 | 1 |
| Portugal | 0 | 0 | 1 | 0 | 0 | 1 |
| Spanien | 0 | 1 | 0 | 0 | 0 | 1 |
| Storbritannien | 1 | 0 | 0 | 0 | 0 | 1 |
| Totalt | 3 | 8 | 6 | 2 | 2 | 21 |
| Källa: SCB (Företagsregistret) | ||||||
Ofta skiljer sig branschsammansättningen bland de utlandsägda arbetsställena från de arbetsställen som har en svensk ägare. Framför allt dominerar handel betydligt mera bland de utlandsägda företagen. Branschstrukturen bland de utlandsägda arbetsställena i Bjuv framgår av tabellen nedan.
| Bransch | 0 | 1-9 | 10-50 | 51-100 | 101-500 | Totalt |
|---|---|---|---|---|---|---|
| C Tillverkning | 0 | 0 | 3 | 2 | 1 | 6 |
| D Försörjning av el, gas, värme och kyla | 0 | 1 | 0 | 0 | 0 | 1 |
| F Byggverksamhet | 0 | 1 | 0 | 0 | 0 | 1 |
| G Handel; reparation av motorfordon och motorcyklar | 0 | 4 | 1 | 0 | 0 | 5 |
| H Transport och magasinering | 0 | 1 | 2 | 0 | 1 | 4 |
| K Finans- och försäkringsverksamhet | 1 | 0 | 0 | 0 | 0 | 1 |
| L Fastighetsverksamhet | 1 | 0 | 0 | 0 | 0 | 1 |
| M Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik | 1 | 1 | 0 | 0 | 0 | 2 |
| Totalt | 3 | 8 | 6 | 2 | 2 | 21 |
| Källa: SCB (Företagsregistret) | ||||||
I nedanstående tabell redovisas de största utlandsägda arbetsställena fördelade på storleksklass och ägarland. Notera att samma företag kan ha mer än ett arbetsställe i kommunen.
| Företag | Anställda | Största ägarland |
|---|---|---|
| Saint-Gobain Sweden AB | 101-500 Anst | Frankrike |
| Logent AB | 101-500 Anst | Luxemburg |
| Höganäs Borgestad AB | 51-100 Anst | Norge |
| Charkprodukter i Billesholm AB | 51-100 Anst | Danmark |
| Skruva Teknik AB | 10-50 Anst | Luxemburg |
| Poppies Bakeries Ekeby AB | 10-50 Anst | Belgien |
| NewCold Helsingborg AB | 10-50 Anst | Nederländerna |
| Frigoscandia AB | 10-50 Anst | Tyskland |
| Källa: SCB (Företagsregistret) | ||
8 Arbetslöshet
Trots att sysselsättningstillväxten i regionen som helhet varit relativt hög tenderar arbetslösheten att ligga över riksgenomsnittet. Detta kan tyckas paradoxalt, men kan till stor del förklaras med att även befolkningen i förvärvsarbetande ålder vuxit snabbt. Arbetslösheten är oftast högre för män än för kvinnor, vilket till stor del beror på att en väsentligt högre andel kvinnor vidareutbildar sig efter gymnasiet. Detta leder till att de inte söker arbete via Arbetsförmedlingen under tiden de studerar. Det faktum att fler kvinnor än män är högutbildade underlättar för kvinnor att få arbete efter utbildningen. Sysselsättningstillväxten varierar dock kraftigt inom regionen. Generellt har västra Skåne haft en starkare sysselsättningstillväxt än östra Skåne.
I den här rapporten används Arbetsförmedlingen verksamhetsstatistik som källa för att beräkna arbetslösheten. Med “arbetslöshet” avses här andelen invånare som är öppet arbetslösa eller befinner sig i program med aktivitetsstöd av “arbetskraften” (dvs. antalet sysselsatta plus antalet arbetslösa). Detta innebär att nivån skiljer sig från de officiella arbetslöshetstalen som baseras på den enkätbaserade Arbetskraftsundersökningen (AKU). Skälet till att AKU inte används är att urvalet är gjort för att vara statistiskt säkerställt på riksnivå, vilket innebär att statistiken är osäker redan på länsnivå och inte redovisas på kommunnivå.
År 2022 uppgick antalet arbetslösa i Bjuv till 655 vilket var en ökning med 119 personer sedan år 2000. Andelen arbetslösa av arbetskraften mellan 16-64 år ökade från 8,2 till 8,9 procent mellan 2000 och 2022.
Även ungdomsarbetslösheten tenderar till att vara högre i regionen än i riket. I flertalet kommuner är andelen arbetslösa män väsentligt högre än andelen arbetslösa kvinnor, vilket beror på att unga kvinnor i betydligt högre grad går vidare till högre utbildning.
Antalet unga i Bjuv som var öppet arbetslösa eller befann sig i arbetsmarknadspolitiska program var år 2022 90 personer, vilket var en ökning med 16 personer sedan år 2000. Andelen arbetslösa av arbetskraften mellan 18-24 år uppgick till12,6 under både 2022 och 2000.
Utvecklingen av arbetslösheten i regionen följer samma trender som i riket, om än på en något högre nivå. Andelen arbetslösa av arbetskraften sjönk kraftigt då tillväxten började ta fart i slutet av 1990-talet. För länet och flertalet kommuner fortsatte arbetslösheten att minska ända fram tills Finanskrisen 2008, då andelen arbetslösa vände kraftigt uppåt.
Arbetslösheten samvarierar med kommunernas sociala struktur och näringsliv. Arbetslösheten tenderar att vara lägst i relativt välbärgade förortskommuner vid kusten nära en större stad. Arbetslösheten är högst i de större städerna (undantaget Lund), i industrikommuner och i landsbygdskommuner i inlandet.
Ungdomsarbetslösheten i regionen följer i stort sett samma trend som den totala arbetslösheten, vilket innebär att den följer samma utveckling som i riket, dock på en något högre nivå.
I stort sett är det samma kommuner som har hög total arbetslöshet som även har hög ungdomsarbetslöshet.
9 Utbildning
En välutbildad befolkning är viktigt för att hålla nere arbetslösheten och öka konkurrenskraften. Tillgång till en kvalificerad arbetskraft är också av avgörande betydelse när företag tar lokaliseringsbeslut. Skåne är väl rustat med högre utbildning med Lunds Universitet (med filial i Helsingborg), Sveriges Lantbruksuniversitet, Malmö högskola och Kristianstad Högskola.
Trots kraftigt stigande utbildningsnivåer finns det stora problem med kompetensförsörjningen. Region Skånes “Skåne 2025 - Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos” från 2016 pekar på stora brister på lärare, specialistsjuksköterskor, specialistläkare, civilingenjörer och lärare. Det finns även risk för brist på yrkesgrupper med gymnasiala yrkesutbildningar inom industri och vård- och omsorg.
9.1 Befolkningens utbildningsnivå
På regional nivå har befolkningen i Skåne ungefär samma utbildningsnivå som i riket som helhet. Skillnaderna är främst att Skåne har något lägre andel med gymnasial utbildning än riket och en något högre andel av såväl högutbildade som personer med högst grundskoleutbildning.
Av befolkningen i Bjuv mellan 20-64 år hade år 2021 18,1 procent högst en grundskoleutbildning, 54,7 procent hade högst en utbildning på gymnasienivå, 11,6 procent hade högst en kort högskoleutbildning på mindre än 3 år medan 11,0 procent hade en lång högskoleutbildning och 0,1 procent hade en forskarutbildning.
Det finns avsevärda skillnader mellan mäns och kvinnors utbildningsnivåer. Kvinnor har en eftergymnasial utbildning i väsentligt högre utsträckning än män. En drivkraft bakom detta är att många traditionellt kvinnodominerade yrken inom offentlig sektor numera kräver en akademisk utbildning. Många kvinnodominerade yrken (till exempel lärare och sjuksköterskor) är legitimationsyrken som kräver en specifik utbildningsgång, vilket är mera ovanligt bland mansdominerade yrken.
Den kraftiga utbyggnaden av antalet högskoleplatser, som skedde i samband med 90-talskrisen, har inneburit att befolkningens genomsnittliga utbildningsnivå stigit kraftigt under de senaste decennierna. De årskullar som flödar in på arbetsmarknaden har i genomsnitt väsentligt högre utbildningsnivå än de som försvinner från arbetsmarknaden av åldersskäl. Även om antalet högskoleplatser inte ökar i samma takt som tidigare kommer detta leda till en stigande genomsnittlig utbildningsnivå bland befolkningen i förvärvsarbetande ålder under lång tid framåt.
Av männen i Bjuv hade 6,9 procent minst en treårig högskoleutbildning eller en forskarutbildning. Motsvarande andel av kvinnorna låg på 15,6 procent.
Kommentar: OBS! Tidsseriebrott 1999/2000.
De stigande utbildningsnivåerna över tid syns allra tydligast om vi studerar utvecklingen för de yngre årskullarna där ökad övergång till studier får snabbast genomslag i statistiken. Av kvinnorna mellan 25-34 år i Bjuv hade 16,6 procent minst en treårig högskoleutbildning, medan motsvarande andel av männen var 6,2 procent.
Kommentar: OBS! Tidsseriebrott 1999/2000.
Den generella utvecklingen i riket är att utbildningsnivåerna ökar och att unga kvinnor sedan början av 90-talet passerade de unga männen vad gäller högsta utbildningsnivå. Sedan dess har klyftorna i utbildningsnivå mellan män och kvinnor stadigt ökat.
Kommentar: OBS! Tidsseriebrott 1999/2000.
Befolkningens utbildningsnivå på kommunal nivå följer i stort sett den sociala strukturen i kommunen. Utbildningsnivåerna är lägst i kommuner i inlandet med hög andel industri eller lantbrukssysselsatta, medan de tenderar att vara högst i relativt välbärgade kustkommuner nära större städer och i universitetsstäder. De högsta andelarna invånare mellan 20-64 år med högst grundskoleutbildning hade Perstorp med 20,3 procent procent, följd av 18,2 procent i Östra Göinge.
De högsta andelarna invånare mellan 20-64 år med minst treårig eftergymnasial utbildning hade Lomma med 49,3 procent, följd av 47,6 procent i Lund.
9.2 Behörighet till gymnasieskolan
Som tidigare har konsaterats är en gymnasieutbildning i hög utsträckning att se som en nödvändig tröskel som måste passeras för att komma in på arbetsmarknaden. (Med gymnasiebehörighet avses behörighet till gymnasieskolans yrkesprogram.).
I Bjuv var läsåret 2021/22 75,4 % av avgångseleverna i årskurs 9 beröriga till gymnaisiet. Motsvarande värde i Skåne var 84,7 % och i riket 85 %.
Även om merparten av eleverna är behöriga till gymnasiet så finns det stora skillnader mellan kommunerna. Högst andel gymnaiebehöriga hade Lomma med 96,6 %, därefter följde Staffanstorp med 96,5 % och Vellinge med 95,7 %. Lägst andel gymnaiebehöriga hade Perstorp med 68,8 %, därefter följde Klippan med 70 % och Osby med 72,6 %.
9.3 Övergång till eftergymnasial utbildning
Andelen elever som går vidare till en eftergymnasial utbildning från gymnasiet är starkt kopplat till föräldrarnas utbildningsnivå. De kommuner som har en högutbildad befolkning har därför också en hög andel elever som går vidare till en högre utbildning De allra högsta övergångsnivåerna finns därför i Lund och Lomma som har de högsta utbildningsnivåerna i regionen. De lägsta nivåerna återfinns i ett antal kommuner i inlandet som har en stor andel sysselsatta inom industri och lantbruk, vilket är samma kommuner där befolkningen generellt har en låg andel med eftergymnasial utbildning.
Andelen elever som går vidare till en eftergymnasial utbildning varierar starkt över tid. Ungdomar väljer ofta att studera när det är lågkonjunktur och svårt att hitta jobb, men avstår från studier när det är högkonjunktur och det är lättare att få arbete även för unga med endast en gymnasial utbildning.
Den högsta andelen invånare som gick vidare till en eftergymnasial utbildning inom tre år efter att de avslutat gymnasiet hade Lund med 71,7 procent, följd av 70,3 procent i Lomma. Den lägsta andelen invånare som gick vidare till en eftergymnasial utbildning hade Tomelilla med 29,6 procent, följd av 35,7 procent i Örkelljunga.
I Bjuv hade 43 procent av de elever som fullföljt en gymnasieutbildning läsåret 2017/2018 påbörjat en eftergymnasial utbildning inom tre år. Andelen för kvinnor var 40 procent. Av männen var det 45 procent som gick vidare till en eftergymnasial utbildning
10 Ohälsa
Hälsa är ett svårfångat fenomen och det är svårt att finna uppföljningsbara data. Vi har valt att använda antalet ohälsodagar som ett mått på hälsa. Ohälsotalet mäter antalet summerade nettodagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, sjukersättning, aktivitetsersättning och rehabiliteringsersättning under året. utslagit på befolkningen i åldern 20-64 år. Måttet mäter alltså inte ohälsan för unga och gamla. Antalet ohälsodagar påverkas starkt av regelförändringar i sjukförsäkringar m.m., vilket innebär att man bör undvika att jämföra förändringar över tid. Måttet fungerar dock för att jämföra skillnader mellan regioner och kön vid samma tidpunkt.
År 2020 uppgick antalet ohälsodagar i Bjuv till 29.3 dagar fördelat på 36.8 dagar för kvinnor och 22.5 dagar för män.
I Bjuv stod personer födda i Sverige för 32 ohälsodagar, medan personer med annat födelseland stod för 23.4 dagar.
Antalet ohälsodagar varierar kraftigt mellan kommuner med olika näringslivsstruktur och social struktur. Även kommunens åldersstruktur har stor påverkan på ohälsotalet.
Det högsta antalet ohälsodagar år 2020 hade Perstorp med 39,6 dagar, vilket kan jämföras med 33,1 dagar i Örkelljunga., Det lägsta antalet ohälsodagar fanns i Vellinge med 12,9 dagar, vilket kan jämföras med 12,9 i Lomma.
11 Yrkesstruktur
Att studera sysselsättningen per bransch ger en bra bild över inriktningen på näringslivet, men yrkesstrukturen ger en kompletterande bild av vilken verksamhet som bedrivs inom näringslivet och vilka kompetenser som efterfrågas.
Det största antalet anställda år 2020 fanns inom yrket “yrke okänt”, där antalet anställda var 364 personer (8,2 % av det totala antalet anställda), “Grundskollärare, fritidspedagoger och förskollärare” med 321 personer (7,2 %), “Undersköterskor” med 309 personer (7,0 %), “Lagerpersonal och transportledare m.fl.” med 271 personer (6,1 %), “Barnskötare och elevassistenter m.fl.” med 183 personer (4,1 %), “Skötare, vårdare och personliga assistenter m.fl.” med 176 personer (4,0 %) och “Lastbils- och bussförare” där antalet uppgick till 173 personer (3,9 %).
Kvinnor och män befinner sig till stor del i olika yrken. I Bjuv var det endast 13 av totalt 90 yrken som var jämställda, definerat som att underrepresenterat kön stod för minst 40 procent av sysselsättningen. Dessa jämställda yrken stod för 2.6 procent av det totala antalet anställda i Bjuv.
12 Yrkesstruktur inom utvalda branscher
Den utbildnings- och arbetsmarknadsprognos med sikte på år 2025, som Region Skåne låtit SCB:s Prognosinstitut ta fram, pekar mot att det främst är inom utbildningsområdet, hälso- och sjukvård och social omsorg, teknik och tillverkning och inom byggsektorn son det kan förväntas uppstå bristsituationer på arbetskraft med rätt utbildning. Nedan redovisas därför yrkesstrukturen inom ett antal branscher med stark koppling till dessa områden.
12.1 Byggverksamhet
För närvarande råder det ett högt tryck på arbetsmarknaden för byggarbetare. Region Skånes utbildningsprognos som sträcker sig fram till 2025 visar inte på några stora underskott av byggarbetare med gymnasial utbildning, men det finns stora problem med att få lärlingsanställningar till gymnasieutbildade byggnadsarbetare. Bristen på lärlingsplaters är ett stort problem för byggindustrin, vilken signalerar att det finns en brist på erfarna byggnadsarbetare med lärlingsbevis.
Det största antalet anställda inom branschen byggverksamhet år 2020 fanns inom yrket “Snickare, murare och anläggningsarbetare”, där antalet anställda var 92 personer (21,8 % av det totala antalet anställda inom branschen), “yrke okänt” med 56 personer (13,3 %), “Takmontörer, golvläggare och VVS-montörer m.fl.” med 36 personer (8,5 %), “Installations- och industrielektriker m.fl.” med 30 personer (7,1 %), “Växtodlare inom jordbruk och trädgård” med 27 personer (6,4 %), “Städledare och fastighetsskötare m.fl.” med 23 personer (5,5 %) och “Grovarbetare inom bygg och anläggning” där antalet uppgick till 20 personer (4,7 %).
12.2 Vård och omsorg
Region Skånes utbildningsprognos pekar mot stora underskott på vårdpersonal, framför allt specialiserade sjuksköterskor och läkare, men även på personer med gymnasial utbildning inom vård- och omsorg. Det ökande antalet äldre i befolkningen driver efterfrågan på personal.
Det största antalet anställda inom branschen vård och omsorg samt sociala tjänster år 2020 fanns inom yrket “Undersköterskor”, där antalet anställda var 298 personer (36,3 % av det totala antalet anställda inom branschen), “Skötare, vårdare och personliga assistenter m.fl.” med 169 personer (20,6 %), “Vårdbiträden” med 70 personer (8,5 %), “Sjuksköterskor” med 48 personer (5,8 %), “Socialsekreterare och kuratorer m.fl.” med 33 personer (4,0 %), “yrke okänt” med 26 personer (3,2 %) och “Kontorsassistenter och sekreterare” där antalet uppgick till 22 personer (2,7 %).
12.3 Utbildning
Region Skånes utbildningsprognos pekar mot mycket stora underskott inom i stort sett alla läraryrken. Allra mest markant är bristen på lärare inriktade mot matematik, NO och teknik. Det finns även en kraftig brist på förskolelärare.
Det största antalet anställda inom branschen utbildning år 2020 fanns inom yrket “Grundskollärare, fritidspedagoger och förskollärare”, där antalet anställda var 314 personer (52,1 % av det totala antalet anställda inom branschen), “Barnskötare och elevassistenter m.fl.” med 173 personer (28,7 %), “Andra pedagoger med teoretisk specialistkompetens” med 35 personer (5,8 %), “Kockar och kallskänkor” med 21 personer (3,5 %), “Chefer inom grund- och gymnasieskola samt vuxenutbildning” med 11 personer (1,8 %), “Kontorsassistenter och sekreterare” med 7 personer (1,2 %) och “Snabbmatspersonal, köks- och restaurangbiträden m.fl.” där antalet uppgick till 7 personer (1,2 %).
12.4 Tillverkningsindustri och utvinning
Trots en kraftig nedgång av antalet sysselsatta inom tillverkningsindustrin råder det brist på kvalificerade yrkesarbetare, vilket till stor del beror på att få elever väljer att läsa på gymnasiets industriprogram. Det finns också en viss brist på bland annat civilingenjörer och annan personal inom tekniska yrken.
Det största antalet anställda inom branschen tillverkning och utvinning år 2020 fanns inom yrket “Drifttekniker och processövervakare”, där antalet anställda var 120 personer (14,2 % av det totala antalet anställda inom branschen), “Maskinoperatörer, livsmedelsindustri” med 79 personer (9,4 %), “Andra process- och maskinoperatörer” med 63 personer (7,5 %), “Gjutare, svetsare och plåtslagare m.fl.” med 49 personer (5,8 %), “Försäkringsrådgivare, företagssäljare och inköpare m.fl.” med 43 personer (5,1 %), “Civilingenjörsyrken” med 35 personer (4,1 %) och “Maskinförare” där antalet uppgick till 35 personer (4,1 %).
13 Bruttoregionprodukt, produktivitet och skattekraft
Hitintills har den redovisade statistiken främst tagit utgångpunkt från individer i egenskap av utbildade, anställda eller företagare. Men det är även viktigt att mäta utvecklingen i ekonomiska termer. I avsnittet nedan redovisas fyra olika mått:
- Bruttoregionprodukt (BRP), vilket, något förenklat, är det sammanlagda värdet av alla varor och tjänster som produceras i en region. Bruttoregionprodukten är den regionala motsvarigheten till det som på nationell nivå kallas för bruttonationalprodukt (BNP). Notera att osäkerheterna i BRP-beräkningarna ökar ju lägre nivå de omfattar. Kommunala BRP-tal bör därför tolkas med stor försiktighet.
- Produktivitet, definierat som bruttoregionprodukt per sysselsatt.
- Daglönesumma, dvs. inkomst för förvärvsarbetande redovisad efter den plats där de arbetar (till skillnad från nattlönesumma som innebär att inkomsten redovisas efter var de förvärvsarbetande bor).
- Skattekraft, vilket är den genomsnittliga beskattningsbara förvärvsinkomsten
De uppgifter som presenteras här är alla baserade på rörliga priser. Det hade varit önskvärt att uttrycka utvecklingen i fasta priser, men tyvärr redovisar inte SCB fastprisberäknade tidsserier för bruttoregionprodukt på kommunal nivå.
13.1 Bruttoregionprodukt
Sverige har sedan början av 00-talet haft en god tillväxt av bruttonationalprodukten. Den mycket kraftiga nedgången av BNP som följde på Finanskrisen 2008 återhämtades snabbt. Skåne följer samma utvecklingsbana som riket, men på en något lägre nivå.
År 2020 uppgick bruttoregionprodukten i Bjuv till 4,0 miljarder kr. Tillväxten av BRP i rörliga priser mellan år 2002 och 2020 i Bjuv uppgick till 26,7 procent vilket kan jämföras med 107,1 procent i Skåne och 106,2 procent i riket.
Bruttoregionprodukten per capita har haft en väsentligt sämre utveckling i Skåne än i riket. Delvis beror det på att regionen haft en högre befolkningstillväxt än i riket, samtidigt som tillväxten av bruttoregionprodukten varit något sämre än i riket.
BRP per invånare år 2020 i Bjuv uppgick till 254 380 kr. vilket kan jämföras med 425 349 kr. i Skåne och 485 356 kr. i riket.
Mellan år 2002 och 2020 växte BRP per invånare i Bjuv med 10 procent vilket kan jämföras med 71 procent i Skåne och 78 procent i riket.
13.2 Produktivitet
Produktiviteten visar hur mycket värde som produceras av varje sysselsatt person och definieras här som bruttoregionprodukten dividerat med antalet sysselsatta. I genomsnitt producerar varje sysselsatt i Skåne varor och tjänster av ett mindre värde än genomsnittet för riket.
BRP per sysselsatt (produktiviteten) år 2020 i Bjuv uppgick till 794 943 kr. vilket kan jämföras med 953 101 kr. i Skåne och 1 012 240 kr. i riket.
Mellan år 2002 och 2020 växte BRP per sysselsatt i Bjuv med 40 procent vilket kan jämföras med 73 procent i Skåne och 78 procent i riket.
13.3 Daglönesummor
Daglönesumma per sysselsatt kan ses som ett alternativt mått som indikerar produktiviteten i den uppmätta ekonomin. I Skåne som helhet ligger lönesumman per sysselsatt lägre i än riksgenomsnittet, vilket även gäller BRP/sysselsatt. De båda måtten samvarierar, men daglönesumma per sysselsatt utvecklas i jämnare takt mellan åren, då antalet sysselsatta inte kan justeras efter konjunkturen på samma sätt som produktionen varierar.
Daglönesumman per sysselsatt år 2021 i Bjuv uppgick till 334 070 kr. vilket kan jämföras med 377 711 kr. i Skåne och 390 260 kr. i riket. Mellan år 2002 och 2021 växte daglönesumman per sysselsatt i Bjuv med 61 procent, vilket kan jämföras med 79 procent i Skåne och 78 procent i riket.
13.4 Skattekraft
För att kunna säkra tillgången på välfärdstjänster och infrastruktur m.m. är det av väsentlig betydelse att det finns en skattebas i regionen. Skattekraften bestäms av den genomsnittliga beskattningsbara förvärvsinkomsten för varje inkomsttagare och hur stor andelen inkomsttagare av befolkningen är. Skattekraften i Skåne är relativt låg eftersom ekonomin i Skåne genererar mindre lönesummor per sysselsatt än riksgenomsnittet och eftersom en lägre andel personer i förvärvsarbetande ålder är sysselsatta än genomsnittet för riket. År 2023 uppgick skattekraften per invånare i Bjuv till 81 procent av genomsnittet för riket vilket kan jämföras med 93 procent i Skåne.
